Aftonbladet – 26 februari 1849, sida 2

rt a: tr fn andhafvande, har Bugeaud funnit för godt att för f le lyonnesiska auktoriteterna afslöja hemligheten af len ministers politik, hvars högsta funktionär han är. r Frankrike har,, säger han, en präktig armc,S och likväl kan den cj skickas ut. Det är omöjligt för styrelsen att tänka på att öfvergå Alperna, I då armeen skulle lemna bakom sig ett betydandelt inbördes krig., I Man kan cj yttra sig mer bestämdt... Bugeaudl, örklarar att, ehvad än må hända, kan Frankrike ;j lägga vigten af sitt svärd i Europas vågskål. Å Vid kongressen i Bräössel öppnas snart konferen-C er för att bestämma Italiens angelägenheter. Härll och utrikes skulle man kunnat anse Alp-armåen förl ett band på hvarje diplomatisk underhandling, stri-l1 dande mot Frankrikes intressen; att denna arme S skulle inverka på de monarkier, som önska vidmaktl hålla Italiens träldom. Man måste nu afsäga sig dessa illusioner; Alp-armten är helt enkelt en fyllnad till general Changarniers armå. l En man med något politiskt förnuft, med någon 4 känsla för nationaläran, skulle ej så yttra sig; hant skulle tvärtom sökt vilseleda utländningen öfverl Frankrikes föregifna vanmakt; detta Frankrike, som. för mindre än sextio år sedan, oaktadt ett rof för! det förfärligaste inbördeskrig, kämpade segerrikt mot hela det till dess kufvande förenade Europa. Man skulle kunnat tro att han, då han talade Lill officerare, bärande den uniform, marcherande under de fanor, som lyst i alla den europeiska konlinentens hufvudstäder, skulle funnit några ädla, lifvande ord, något som den lägste underofficer i vår armå vid ett dylikt tillfälle funnit; — men alls icke. Barrots befälhafvare upprepade här för hundradetals kring honom församlade officerare hvad han nyss yttrat till Lyons auktoriteter. Och hvilken utsigt öppnade han för dem, i stället för den framtid af ära, som stod att vinna öfver de absoluta monarkierna? — Jo, det inbördes krigets brödramördande kamp. Öfvergående sedan till det praktiska af detta be-!) dröfliga krig, har han visat, ej huru man intog en redoute, huru man skulle fördrifva Österrikare och Ryssar från en fördelaktig position; men huru man intager en barrikad, slår in en port, bränner ett hus ... 1 Derefter öfvergår National till en Kritisklc resumå öfver premierministerns yttranden i nationalförsamlingen under den debatt härom, som vi redan i korthet meddelat. Den 11 Febr. höll general Changarnier, enligt hvad vi förut antydt, stor revy öfver den s. k. Pariser-armöen, hvilken räknade 36 å 38,000 man. Derefter bevistade han Napoleon Bonapartes installering såsom öfverste för 2:a legionen af den Parisiska banlieuns nationalgarde. Denne Bonaparte är son utaf f. d. konungen af Westphalen. Öfverste för samma legion var förut den bekante socialisten expärendAlton-Shee. : Nämnde installering tycks emedlertid hafva tillgått på underligt sätt, om man får döma af nedanstående i National införda berättelse: Napoleon Bonaparte, med stor majoritet utnämnd till öfverste för 2:dra legionen af nationalgardet i banlieun, skulle emottagas i går söndag. För detta ändamål sammankallades legionen till barrigre de rEtoile och avenue de Neuilly. Efter tvåitimmars väntan under vapen, ankom i största hast en adjutant, hvilken på general Changarniers vägnar uppmanade de serskilda bataljonseheferna af legionens venstra flygel att återvända hem hastigt och på den kortaste väg. . , Legionen drog sig då tillbaka, utan att få emottaga sin öfverste, hvilken likväl anländt till stället i vagn och visat sig, säger man för de båda första bataljonerna af högra flygeln. Finnes något skäl som kunnat hindra Napoleon Bonaparte att på vedertaget sätt tillträda sitt befäl, eller har han helt enkelt funnit det mer beqvämt att onödigtvis sammänkalla en legion af 15,000 man. Vi äro okunniga derom; men vi skulle önska veta det. Säkert är att nationalgarderna återvände, ropande: . Ned med Napoleon! ned med öfversten! Vi hoppas m:r Napoleon Bonaparte behagar gifva någon förklaring härpå. L. Xavier Eyma. Kapten vid 2:dra legionen (banlieu). Portialis har i nationalförsamlingen föreslagit att hvarje årsdag utaf den 24 och 25 Febr. skall firas såsom en nationalfest. Den första dylika fest skulle firas i 15 dagar, till hvilket ändamål en kredit skulle öppnas af 500,000 fr. — Cremieux, referent för det utskott som erhållit uppdrag att afgifva betänkande öfver lag-: förslaget om klubbarnes tillslutande, har jemte utskottet funnit för godt att uppträda emotb lagförslaget. . Utskottet tillstyrker bibehållandet af rättigheten att öppna en klubb, men tror sig icke behöfva tillägga något till de preventiva åtgärder, som äro tillåtga i dekretet af den 28 sistl. Juni; men tillstyfker deremot en skärpning i sjelfva straffbestämmelserna för verkliga förseelser. : Quentin Bauchart har blifvit utnämnd till referent af det utskott, som fått i uppdrag att afgifva betänkande om förslaget angående en parlamentarisk undersökning rörande händelserna den 29 Jan. Ett utskott, som fått i uppdrag att afgifva betänkande öfver vederbörandes begäran. att åtala en tidning i Metz för förlämpande uttryck emot nationalförsamlingen, har afstyrkt nämnde begäran, på den grund att nationalförsamlingen icke bör gifva ett sådant bemyndigande åt en regering, som visat så föga allvar att försvara nationalförsamlingens rättigheter. Lamartine har nyligen utfärdat en prospektus innehållande tillkännagifvande om en ny; utvald och förbättrad upplaga af hans arbeten i 14 band å 6 fr. pr band. Den utmärkte författaren, hvars affärer icke lära stå på god fot, uppträder nu, i likhet med Walter Scott, såsom förläggare för sina egna arbeten, inbjudande sina vänner att subskribera direkte hos honom sjelf. . . Myntet lemnar dagligen 600,000 fr. i nya pengar. Under republikens 11 månader har myntet inalles slagit 140 millioner i silfver och guld. Pen reaktionära tidningen VAssembice nationale framträder alltmer tydligt med sina hemliga tankar. Frankrike,, yttrade den för få dagar sedan, har ännu icke någon definiliv regering. Den möjliga och nästan säkra Tkonflikten emellan statsmakterna låter oss städse stå vid randen af en statskupp, en social skakInine Endast en ny kammare kan konstituera RA k— bör br IA RM —-— Am We -— Ad bed OPM AN rr