Aftonbladet – 23 februari 1849, sida 1

de sårade och de fallnes efterlemnadex, fortfara att vara rätt betydliga. Det danska generalkonsulat:t i Christiania kommer att upphöra, samt i stället konsulater upprättas der och i Christiansand, Fergen och Throndhjem. I Oresundsposten berättas från Panmark: Ångfartyget Geiser har för dagar sedan afgått till Als med några tusen gevär, ammunition och kontanta pengar. Ångfartyget Obotrit börjar återredan i mars sina turer mellan Wismar och Kjöbenhavn, och ångfartyget Läbeck förmodligen sa igt sin fart mellan Löbeck, Kjöbenhavn, Götheborg och Christiania. Iris lärer redan i denna månads slut begynna att åter gå på Aalb: Man har börjat utrusta linies stian VIL Konungen har bifallit inrikes mir slag angående nedsättandet af en att afgifva betänkande om landibo t och deras reglering. Såsom reformer hvilka 1 dessa afseenden anses nödige, omn 1) jemkning af tionde och afrad (ha till mera likhet. 2) upphäfvandet af landtbo-hoverict. 3) upphäfvandet af torpare-hove 4) landtbo-gårdarnes (feste gaarden gående i sjelfegande händer sam! det af städjerätten. 3) begränsning i lag af. de mindre egendomarnes sammanslagning. 6) upphäfvandet af städja för samt af tionde och andra reella bö 7) sådana modifikationer af jagu jordegarne må kunna utrota skadiigt deras jord. 8) öfverflyttning af den representationsrätt i Amtråden, som nu tillkommer h rdsegare och läns-innehaflvare, till alla större jordegendoms egare, intill dess en allmän komunal-lag kunnat antagas. I denna kommitte, som samlas under Stiftsamtman Unsgaards ordförandeskap, finner man ibland andra såsom medlemmar, herrar Mourier, Balth, Christensen, godsegaren Dahl, skolläraren Glerup, Ole Kirch, m. 1. FRANKRIKE. Vi hafva förut omnänmmt den hedervärda marskalk Bugeauds yttranden till de uppvaktande tjenstemännen i Lyon. Märkligt är, att tidningen National, redan vid biotta underrättelsen att den gamla välkända marskalken ankommit till Lyon, förespådde att man skulle få höra något kostligt. Detta blad yttrar, bland annat, följande: Marskalk Bugeaud har då ändtligen ankommit till sitt bögqvarter; och han har aniändt vid god helsa. Då vi sågo honom framfärdas i så små dagsresor, besvärad icke mindre af resans fatiger än af sin ålder, fruktade vi verkligen att någon sjukdom träffat honom under vägen. Herren vare prisad! vår fruktan var öfverflödig, och nu äro vi säkra, att han ifrån Rbones stränder snartskall sända oss en af dessa goda gascogniska elukubrationer, hvilkas hemlighet han ensam synes bevara i ett land, hvarest de bästa traditioner så snart gå förlorade. Han skall helt säkert icke tala mer i Lyon om sin kärlek till republiken, än han gjorde i Bourges; utan han skall förskräcka Paris med sitt krigiska hot; han skall svära vid sin krigiska sabel att med ett -enda. hugg. utrotade röda orostiftarne, om de våga mucka, men han skall icke yttra ett ord om de hvita. Detta skall blifva ganska nöjsamt för alla dem, som ännu ega qvar cn liten fond af glädtighet midt i den allmänna sorgen. Hr Bugcaud skall väl ännu en gång riskera att gifva en påminnelse om den för honom så kompiometterande dagen, den 24 Febr.; men han är van att äfven riskera mycket annat, om det gäller. Exguvernören skall förtroligt skaka hand med hrr Berryer, de Fatloux, Laroche-Jacquelin och andra utaf hertiginnansaf Berry trogna kavaljerer. Sjelfva landsortsbladet Censcur de Lyon har icke heller kunnat afhålla sig från att drifva med den gamle tvärsäkra krigsbussen. Hans ankomst till Lyon skildras med följande ord: I går (den 8 Febr.) var en högtidlig dag för den officiella delen af stadens innevånare; en klar värsol lyste på himmelen, liksom sjelfva hoppet. De hjessor, som i 44 månader varit böjda af Februariskräcken, reste sig åter. I trakten omkring Place de Bellecour hörde man ij hvarje gathörn militäriska fanfarer. Vi trodde oss återflyttade till en af dessa herrliga dagar, då en prins af blodet ankom till Lyon; det var helt enkelt marskalk Bugeaud, som hade afstigit vid hötel de Provence. Alla offentliga förrättningar inställdes plötsligen : sessionerna i verken suspenderades. Alla tjenstemän hade i högtidlig skrud gått för att uppvakta honom. Under hela dagen emottog marskalken uppvaktningar, protester, knäböjningar och utgjutelser af dessa herrars förtjusning; äfven den lägste hade någon att böja sig för. Emedlertid har naturligtvis marskalkens beteende äfven väckt känslor af allvarsam art. Så har deputeraden Corally inaåtionalförsamlinsen interpellerat ministeren för de tal, som B geaud hållit både i Bourges och Lyon; han föreslog äfven, att församlingen härför måtte ittala ett tadelsvotum mot marskalken. Petta förslag förkastades dock med 397 röster mot 285. nimnilte för komet) öfveråborätt, r att ildt ifrån