FRAN SEE EE Han gick till Iwos rum. Dörren var, såsom vanligt, reglad, och han måste bulta flera gånger innan hon vaknade. Hvem är det? frågade hon. Under väntan hade hans vrede stegrats till raseri Han förmådde knappast uttala: Kasta på er en rock och kom ut! Regina var nära att neddigna ;af förskräckelse: så fasansfull förekom henne rösten. Hon anade genast att be: söket hade någon gemenskap med hennes tappade bref. Påklädningen gick långsamt... Dofvare än förut hör des geheimerådet mana henne till skyndsamhet. Omsidei öppnade hon dörrn, och uppgaf ett skri af ångest vid anblicken af den gamle, hvilken, likblek, stirrade på hennc med ögon som tycktes brinna. Han fattade henne hårdt i axeln. Säg straxt, huru lydde det bref, ni i går mörgons erhöll ?) . Det har jag redan sagt! svarade -hon darrande, pingenting farligt. pätoda ej initialerne till sympathetische Dinte inunder?) IJOM En mörk rodnad öfverflög ögonblickligt Dittmars ansigte, för att genast lemna rum åt samma dödsblekhet som nyss förefallit henne så förfärande. Med ett slag kastade han henne till golfvet. Men denn: oöfverlagda gerning återbringade honom till förmågan at! styra sin vrede. Vore ni, sade han med mera sansad röst, det ni synes vara, så låge ni redan död för mina fötter! Men ni kan vara säker för ert lif, stig upp Hon lydde stillatigande. EHör .. fortfor han... bå det jag må kunna godtgöra er vårdslöshet och lättsinnighet, och er Hiknöjdhet för den, som höjt er ur stoftet, och hvilken ni är skyldig erkänsla, om ej kärlek, så sök att påminna er hvar n förlorade biljetten. Ty vet, att den, i hvars hand densamma fallit, har gjort hvad ni uraktlät, har skaffat sig upplysning om det med sympatetiskt bläck skrifna, och derigenom kom.nit i tillfälle att erhålla de bref, om hvilkas ankomst ni förmodeligen skulle underrättas i biljetten Och nu berättade han henne hvad den främmande nyss sagt.