-I skall lorsi5ga den 10 FeDpruari. Vvensiern laYrer till dess förbereda en ny storm mot mi-Inisteren, åsyftande att förlänga den närvarande konstituerande församlingens sessionstid. Vi hafva förut berättat om öfverste Forestiers arrestering. Ett stort antal af national-församlingen och nästan heta den 6:te legionen hafva, genom betygande af sin sympati för öfversten, protesterat emot detta godtyckI liga tilltag af general Changarnier. Dessa opirinionsyttringar påbegyntes af mnationalgarder -lutom den legion, som Forestier sjelf kommenHU derar, med följande adress till öfversten: -I Medborgare, öfverste! Midt ibland de svåra beel kymmer, som uppväcktes den 29 sisti. i lefter åtskilliga kontrarevolutionära manifest som vid detta tillfälle förspordes, hafva f nalgarder och oflicerare vid första bata legionen trott sig böra personligen betyga sympati och Iyckönska eder till eder ädla beslut5 Isamhet och edert värdiga förhållande under de potllitiska omständigheter, i hvilka vi befinna oss. Hvad oss beträffar, hr öfverste, så bänvisar vår 4 r lingen och konstitutionen, ty hvarje god medborgare, som redligt och uppriktigt önskar ordning, säkerhet och allmänt välstånd i sitt land, måste derpå fästa sina blickar och det utan svek. Lefve republiken! (Underskrifter.) Ofverste: Forestier har härpå svarat: Oflicerare, underofficerare och nationalgarder i 2:a arrondissementet! J hafven framför eder en demokratiens veteran, som icke känner något mer önskansvärdt, än medborgares aktning, och som aldrig skall lita tillfället gå sig ur händerna att göra sig deraf värdig. De I epåletter; som han bär, äro icke en tom prydnad, tloch han har endast mottagit dem för att uppfylla Ide pligter, som denna grad ålägger; men under uppfyllandet af dessa pligter kunde han aldrig hafva Iföreställt sig, att fängelset skulle blifva lönen för hans nit och oegennytta. Medborgaret Kärleken till det allmänna är den känsla, som alltid lifvat mig och som ibland gjort det möjligt för mig att verka för allmänt väl; men medlet att realisera detta väl på en vidsträckt grund tloch på ett sätt, att alla kunna njuta deraf, är utan -Itvifvel att förena medborgarens alla moraliska och fysiska krafter under rättens skydd. Då således under Junidagarne, sorgliga i åminnelse, republiken på ett oförnuftigt sätt anfölls af vilseförda bröder, hade vi den sorgliga pligten att bekämpa dem. Hvad vi Igjorde då, skole vi göra alltid, och förliden måndag, den 29 Januari, voro vi på vår post, färdige att luppfylla vår pligt; ty svärdet, som vi fått, har blifIvit oss gifvet för att beskydda republiken mot de ; oförståndige, hvilka de än äro, som skulle vilja förIsöka att störta den. Ja, medborgare! sluten ett heligt förbund för allmänt väl; måtte våra ansträngningar förena sig för Jatt upprätthålla ordningen; ty ordningen, det är: Tnationalförsamlingen, konstitutionen, republiken. Lefve Irepubliken 4 TYSKLAND. En kongl: förordning af d. 5 Febr. uppdraIger inrikesministern att laga så att medborgargardet i staden Berlin numera blir organisetradt enligt bestämmelserna i lagen af den 17 JOktober s. å. Ministern hade få dagar derefIter meddelat nödig anvisning. — I den hänIdelse att byggnaden af salen för kamrarnes sittningar icke skulle hinna fullbordas före deras öppnande, skola de förut för sådant ändamål begagnade lokalerna i skådespelshuset och sångakademien ställas till kamrarnes lisposition. I hvarje händelse har man icke för afsigt att uppskjuta med deras öppnande tillfölje af bristande lokaler. — En seminarie lärarekonferens har hållits i kultusministeriet i Berlin, och dess beslut äfvensom ministeriets föregående förslag har blifvit offentliggjordt. Bland de anmärkningsvärdare besluten kunna följande nämnas: den lägsta lönen för en seminarielärare är 400 thaler och fritt boställe eller hyresmedel; hvarje seminarium skall hafva minst 4 lärare; högsta antalet af elever i hvarje blir 60; lektionstimmar i veckan 28; seminaristerna skola erhålla undervisning, boningsrum i inrättningen, eldning och ljus kostnadsfritt; med afs. på religionsbekännelse, skola seminaristerna delas i evangeliska, katolska och judiska; likväl skall äfven för andra trosbekännare: inträdet seminariet: vara medgifvet. Seminarierna skola i allmänhet anläggas i städer af medelstorlek och seminarier för lärarinnor äfven, der behofvet så fordrar, upprättas. Resultatet af valen till andra preussiska kammaren kan ännu icke med bestämdhet uppgifvas. Berlinertidningar af den 10 Febr. berätta att al de kända tillhöra 137 venstern, 137 högern och 28 centern eller äro deras politiska åsigter okända; men i sednare underrättelser uppgifvas ytterligare ett antal valda, så att 4692 äro kända såsom tillhörande venstern och blott 148 till högern. De konservativa blad, som med mycken salvelse utbasunat att demokratiska partiet skulle befinna sig i en afgjord minoritet, synas således hafva missräknat sig. Deunderrättelser, som från de längst aflägsna valorterna inkomma, synas föra allt större förstärkning åt oppositionen. Emellertid kan ingenting med säkerhet afgöras före andra kammarens första siltning, emedan högern på många ställen uppställt : såsom kandidater personer, hvilka på andra ställen på det ifrigaste af den blifvit motarbetade. Valen till första kammaren egde rum den 12 Februari. Enligt magistratens i Berlin kungörelse äro derstädes i första valdistriktet valda general-skattedirektören Kähne, köpman I. F. Dannenberger och öfverstlöjtnant von Griesheim, i andra valdistriktet statsministern Kamphausen och öfverstlöjlnant v. Griesheim, — I Potsdam voro valda krigsministern v. Strotha och kultusministern v. Ladenberg, i Barnim och Augerminde ministerpresidenten grefve Brandenburg, presidenten grefve Itzenplitz och seheimerådet Beer, i Priegnitz och Ruppin brr Thym-Segelitz och understatssekreteraren von Pommer-Esche, i Nauen prinsen af Preussen (enhälligt) och hr v. Katt, i Breslau min.pres. srefve Brandenburg och ministern Milde. Vid valen till andra kammaren hafva de reaktionära icke skytt några medel och partiernas bitterhet mot hvarandra bar varit upptrifven till ytterlighet. De. liberala kandidaarna hor