Aftonbladet – 16 februari 1849, sida 1

Article Image
landet ställda proklamation. — Upplepp i Rom, som efter trenne timmars strid slutas; påfven utnämner Jen ny ministere under general Mamianis ordförande. — Mordförsök emot hertigen af Modena. 47. Sachsiska landtdagen slutas. — Öfverpresidenten i provinsen Schlesien, Pinden, förklarar, att han icke skall undandraga sig utförandet af det af nationalförsamlingen kungjorda skattevägringsbeslut. — Den nya romerska ministeren upplöser påfliga schweizergardet. — Den af Radetzky under den 42 denna månad utfärdade proklamation om kontributioners påläggande förklaras af sardinska regeringen för ogiltig. 48. Med afseende på nationalförsamlingens skattevägringsbeslut, uppmanar preussiska statsministeren provinsstyrelserne att, i afseende på dem, som tilläfventyrs skulle vägra sina utskylders betalande, i nödfall anlita den väpnade styrkan. — Förbud af öfverpresidenten i provinsen Sachsen, v. Bonin, emot bildande af säkerhetsföreningar. g0. Staden Klausenburg i Siebenbärgen, de dervarande ungrarnes förnämsta vistelseort, intages efter föregången beskjutning af österrikarne under general Wardener. 214. Magistratens. i Berlin till borgarne ställda proklamation, hvari nationalförsamlingens förhållande ogillas. — Tyska nationalförsamlingen förklarar preussiska nationalförsamlingens beslut angående skattevägran, för ogiltigt; riksföreståndarens proklamation i afseende på samma sak. 9292. Staden Disseldorf förklaras i belägringstillstånd, — Kejsaren utnämner en ny minister, bestående af furst Felix Schwarzenberg, president och utrikes minister; grefve Stadion, inrikesoch ecklesiastik-; von Kraus, finans-; von Cordon, krigs-; v. Bruck, handelsminister; v. Thienfeld, minister för åkerbruket. — Österrikiska riksdagens öppnande i Kremsier. — Hessen-darmstadska landtdagens öppnande. 23. Konungen af Neapel prorogerar kamrarne till den 4 Februari. 924. Oroligheter i Erfurt vid tillfälle af landtvärnets utskrifvande; strid emellan soldaterne och borgargardet; staden förklaras i belägringstillstånd. — Riksjustitieministeren utnämner en kommitlte till, utarbetande af en allmän tysk handels-lag. — De i Wien införda ståndrätterne upphäfvas. Kommunalstyrelsen i Wien öfverlemnar åt furst WindischGrätz en tacksägelseadress. — Påfven flyktar till Gaöta (på neapolitanska området). 25. Preussiska statsministeren uppmanar de deputerade att, till fortsättande af sina öfverläggningar, infinna sig i Brandenburg. — En kongl. kabinettsorder upplöser borgargardet i Däösseldorf. — Romerska ministerens, i anledning af påfvens flykt utfärdade kungörelse om en permanent kommittes sammanträdande Still upprätthållande af detallmänna lugnet. 27. General Wrangel förbjuder de i Berlin qvarstadnade deputerade att vidare sammanträda. — Preussiska nationalförsamlingens öppnande i Brandenburg; blott 154 deputerade finnäs närvarande i församlingen, hvars bristande fulltalighet sätter henne ur stånd att fatta något beslut. — Österrikiska riksdagen beslutar med 443 röster emots 244 att betrakta sina sessioner af den 48, 20,-30. och 31 Oktober, såsom om de icke existerat. — Ifrån Gaöta utfärdar päåfven till romarne en proklamation, hvari han protesterar emot de emot honom föröfvade våldsamheter samt förklarar de sedan den 46 utgifna honom aftvungna förordningarne för ogiltiga; hvarjemte han utnämner en regeringskommitte, bestående af: kardinal Castracane, monsignor Roberto Roberti, furst Roviano, furst Barberini, markiserne Bevilacqua och Ricci samt generallöjtnant Zuchi. — Louis Napoleon Bonaparte afgifver till sina medborgare ett manifest, hvarigenom han uppträder som kandidat till presidentplatsen i republiken. 29. Schweiziska rådsförsamlingen beslutar att Bern skall vara en schweizisk förbundsstad. — Tyska nationalförsamlingens beslut, rörande de tyska och de icke tyska ländernas förening genom ett personligt anslutande till hvarandra, förklaras af mähriska landtdagen för ogiltigt. — Den gemensamma regeringen i hertigdömena Slesvig och Holstein utfärdar en proklamation, hvari den tillkännager, att den vid gränsen skulle vidtaga åtgärder till förhindrande deraf, att skrifter. hvilkas syftning vore att uppreta sinnena, blifva införda ifrån Danmark. — Allmänna åklagaren vid kammarrätten i Berlin, hr Sethe, underrättar statsministeren, att han vore sinnad att anklaga de medlemmar af nationalförsamlingen, hvilka den 45 November fattat beslutet om skattevägran, samt i provinserna låtit offentliggöra eller på annat sätt befordrat dess verkställighet. (Forts. följer.)

16 februari 1849, sida 1

Thumbnail