Aftonbladet – 15 februari 1849, sida 2

Den egentliga importen af lin samma år utgjorde 6354 1T, men från strandadt fartyg inkommo dessutom af berörde vara 678 I. Af lin exporterades 8414 1. 3:0 Mekaniska bomullsspinnerierna. Fabrikationen vid dessa verk, hvilkas antal sistlidne år var 10 och hvarvid 41396 arbetare användes, utgjorde samma år 4,020,317 bomullsgarn, till största delen under JM 26, värderade till 2,2435,995 rdr, hvilken tillverkningsqvantitet öfverskjuterg produktionen år 4846 med 4,102,942 I, Följande bland dessa fabriker hafva sistlidet år åstadkommit de betydligaste spånadsbelopp: Andertorps spinneri i Hallands län, tillhörigt ett bolag, 883,400 FT; Strömma fabrik i Blekinge län, hvilken jemväl eges af ett bolag, 729,330 HF; Nääs fabrik i Elfsborgs län, tillhörig bolaget P. W. J. T. Berg, 594,3146 I; grosshandlanden Aug. Bergmans spinneri vid Harg nära Nyköping, 5235,235 8; Rosendahls fabrik i Götheborgs och Bohus län, hvilken eges af grosshandlanden G. F. Hennig, 485,567 samt det H. Leopold tillhöriga Thorskogs spinneri i Östergöthlands län, 355,0143 4; och hafva förstbemäl. : bolag samt grosshandlarne Hennig och Bergman, ! vilka, för verksamt bedrifvande af omförmälde :: nneriverk, hvar för sig erhållit förlagslån af man: KXturdiskontfonden, med behörige betyg ådagalagt att de berörde år fullgjort ifrågavarande vilkor för lånens innehafvande. Af bomull importerades samma år 4,886,515 I, hvilken qvantitet öfverstiger den år 1846 införda med 1,543,990 EE. 4:0 Segeloch tällduksfabrikerna. Under sistförflutne år förfärdigades vid dessa verk, till antalet 42 st. och med en personal af 1319 arbetare, 483,657 alnar segeloch tältduk samt 441,082 alnar buldan, tillsammans uppskattadt till 269,504 rdr, hvilken fabrikation, jemförd med den för år 1846 uppgifne, väl visar en minskning till qvantitet af 7347 alnar, men med 2868 rdr öfverskjuter det värde, hvartill produktionen berörde är beräknades. Vid Jonsereds fabrik i Götheborgs och Bohus län, tillhörig grosshandlanden W. Gibson, har, likasom de föregående åren, den största produktion afsegeloch tältduksväfnader m. m. äfven sistlidne år egt rum, och har densamma då uppgått till 355,290 alnar. Värdet å samma år från utrikes orter, till största delen från Ryssland, England och Danmark, inkomne segeloch tältduksväfnader är upptaget till 7793 rdr, eller 2737 rdr mera än å importen af slika varor året näst förut. Exporten åter af dylika väfnader är uppskattad till 47,720 rdr, hvilket belopp med 8278 rdr öfverstiger värdet å utförde berörde slags väfnader år 4846. Af hampa importerades förlidet år 10,6114 sk, eller 494 sk mera än föregångna året. 5:0 Sidenfabrikerna. Denna fabriksgren, som år 4847 bedrefs vid 43 fabriker, alla befintliga i Stockholm, har samma år lemnat en tillverkning af 457,732 alnar diverse slags heloch halfsidenväfnader samt 4167,814 stycken till största delen dukar, alltsammans i värde ansedt till 753,644 rdr; och produktionen öfversteg den år 41846 åstadkomna qvantiteten med 23,048 alnar och 22,046 st. samt i värde med 4104,529 rdr. Tillverkningen af sammet utgjorde endast 42 alnar och af felb 47 alnar. Bland sidenfabrikanterna hade bolaget Casparsoh Sehmidt jemväl förlidet år de betydligaste tillverkningarne, uppskattade till 480,866 rdr. Dernäst förfärdigades de största qvantiteter siderväfnader hos fabriksidkarne L. Meyerson och K. A. Almgren, vid Meyersons fabrik till 437,178 rdr och hos Almgren till 123,980 rdr. Införseln af färgadt och ofärgadt silke utgjorde samma år 45,426 , eller 9474 I mera än året förut; och uppgiek värdet af de år 1847 införtullade heloch halfsidenväfnader till 347,144 rdr, hvarutk inbegripes 47,004 rdr för sammet och 30,348 rdr för felb ech peluche, hvilken summa öfverstiger värdet å 1846 års import af sidenväfnader med 68,856 rdr. Exporten af sidenvaror sistlidne år, förnämligast till Finland, belöpte sig till 47,634 rärs: värde, hvilket utgör 9983 rdr mera än det, hvaräll 1846 års utförsel af sådane fabrikater angafs. 6:0 Bandfaörikerne, hvilkas antal år 1847 uppgick till 43, hafva samma år lemnat en produktion af diverse slags Band, beräknade dels efter stycken, dels i alntal, för ett värde af 355,168 rdr, Hvilket med 10,582 rdr öfverskjuter fabrikationsvärdet nästföregående år. De betydligaste tillverkningar af ifrågavarandeslag ästadkommos förstnämnde år vid de särskilda fabriker här i staden, som ägas af fabriksidkaren C. W.Fagerlin och C. . Tillmans enka, hvilka hvardera förfärdigade band, den förre för ett värde af 43,160 rdr och den sednare för 114,098 rdr. Band af diverse slag importerades sistlidet år till en qvantitet af 13;929 E, i värde ansedd till 438,6535 rdr, hvilken summa är 28,482 rdr högre, än värdet: å hvad af dessa artiklar år : 4846 till riket inkom.. Exporten af band, bestående mnästan uteslutande af Nnneoch yllebond; är beräknad till 5345 rdr värde, eler till 2262 rdr mera än exportvärdet året näst förut. q 7:0 Kallunstryskerierne. Å: dessa inrättningar, 93 till antalet, verkställdes år 4847 tryckning af 419,714 alnar kattuner och möbelsits. m. m. samt 349,800 st. dukar och shawlarm.m., hvilken fabrikatioms qvantitet, hvarå tryckningsvärdet skattades till 413,553 rdr, öfversteg den år 41846 åstadkomne med 59235 alnar och 57,354 Stl. Den betydligaste kattunsteyckning verkställdes å RK. Pinei enkas fabrik, Eriksberg kallad, nära Göteborg, samt vid det C. J. Ljungberg tillhöriga tryckeri i Ulricehamn, och beräknades tryckningsvärdet å förra stället till: 42,272 rdr och hos Ljungberg till: 248.012 rdr. Å Tryckta bomuilsväfnader införtullades sistlidet ärför ett värde af 264,292 rdr, Nvilket, oberäknadt ett: obetydligt parti af 76 rdr Värde, som efter strandning inkom, med 37,140 rår: öfverstiger värdet å importen af sådama väfnader år 4846. 8:0 Färgerierne. Enligt till kollegium inkomner wppgifter, har färgerilönen: vid de år 1847 i gång varande 393 vark af detta slag uppgått till ett sammanräknadt Belopp af 534338 rdr, hvilket med: 74,804 rdr öfverstiger det för år 1846 uppgifne tillverkningsvärde Den betydligaste färgning åstadkoms nästlidet år vid de i: Norrköping, Borås och Stockholm inrättade färgerier, af hvilka vid dot Fb Borås, som äges af J. J. Pomp, arbetslönen för färgadt gogs utgjorde 34,277 rdr, samt vid den, Bolar get Röhss 4 Brusevitz tillhörige, å landet nära Göteborg anlagde fabrik, Eevanten kallad, der färgerilönen belöpte sig till 29;500 rdr. 9:0 Sockerraffineringsverker utgjorde år 4847 ett KOSSAN AES ENNART NS SARS