Aftonbladet – 14 februari 1849, sida 3

utsattes likaledes i rader, men tätare, så att till del3:ne tunnplanden åtgingo 70,000 plantor, som, medih 20 personer om dagen, planterades ogn vattnades pål A fyra dagar. Som mycket ogräs visade sig på kål-s rotsfältet,. måste det en gång upprensäs med hand-lt: hacka emellan plantorna, och kupades sedan endast en gång på tvären, hvarefter det blef alldeles orördtsl intill skörden. Till rof-sådden voro 42 tunnland utsedde på fyralb skiljda ställen med mycket olika jordmån, från deng skarpaste sand, djup svartmylla och något styf lerh jord. Sandjorden hade burit gräs 4847 och djup-jk plöjdes om-hösten; all den öfriga refj orden hade bu-lo rit: hafra, och höstplöjdes äfvenledes; på våren er-!h höll denna jord, som var mycket besvärad af qvick-s rot, trenne serskilda bruk, för att göra den luckerl!v och i möjligaste mån befria den från ogräset. Tilllr gödning begagnades, till en del, i svafvelsyra upp-In lösta ben, beräknadt efter 44 Lispund fint maldald ben och 380 skålpund svafvelsyra per tunnland,in som ströddes på de upplagda såningsdrillarne; på lg ett annat fält användes både i svafvelsyra upplö-lja sta ben och äfven en half gödning med brunnenit gödsel; och på tvänne fält endast brunnen gödsells till 30 parlass pr tunnland. Aäxtligheten efter dessajrt tvänne olika gödningssätt förhöll sig sålunda, att dejg fält som fått endast gödsel, och de som fått gödselja samt ben med svafvelsyra, voro nära lika, men detid fältet som ensamt erhållit ben med svafvelsyra sämst, Ir hvilket dock icke får anses som en förkastelsedom öfver detta gödningsmedel, utan snarare härledde sig 1 från den omständigheten, att det anbragts på den, mera lerhaltiga jorden, som icke syntes lika tjenlig!q för rofvornas fullkomliga utveckling som den lösare! sandjorden och svartmyllan, emellan hvilka sednarell ingen skillnad förmörktes, hvarföre äfven försöket! att för Tofvor göda med i svafvelsyra upplösta benl. kommer att förnyas, såsom utan tvifvel det minstls kostsamma af alla gödningsmedel. — Rofsådden bör-1 jade den 43 och var slutad den 47 Juni, och soml: dena gynnades af en regnskur den 48 Juni, syntesli plantorna redan den 19 uppkomma. Roppmaskenis visade sig genast på några ställen såsom den van-l1 tiga förstöraren af rofsädet; dock upphörde loppmasken utan att hafva hunnit göra någon skada, sedan . pnt pulveriserad 2ips al Latorps fahrikation blifvit l utströdd på plantorna :der masken visade sig, hvil-s s ket medel således torde kunna rekommenderas så-1: som någorlunda säkert medel att bevara plantorna under deras första ömtåligaste värt-period; ty sedanl plantan fått sima första fyra blad riktigt utvecklade, l. och ännu mera sedan Haden så utväxt, att de fullkomligt beskugga . jorden emellan raderna, Så hjelper i växten sig sjelf och tager sin hufvudsaktiga näring utur luften, Detta sistnämnda behöfver väl, såsom l en känd sak, icke !bevisas; men till evt ytterligare bestyrkarde af saken må dock nämnas, att på det fält, der rofvorna ihäst hade frodats, voro rtofvor af! ett Lisp. vigt icke sällsynta och ett exemplar uppgick ända till A iTisp. 9 skålpunds vwigt:medblastern invägd, och var den nedgående tappröten med sina små sugrötter äfven på de största rofvorna alldeles för gbetydlig för att ensamt, hafva kunnat gäfva nä-. ring åt pen störa volym, som på 416 dygp utvecklats från det :Ifia roffröet. Om man :beräknar att! derma utveckling (på 4146 dygn) för den här uppgifna tyngsta :rofvan utgör en tGllvext af 8 lod per; n — em reml. tillvexten hade värk jemn och lika under .h8a växtperioden —; samt att, då ent dylik jemnt egh likformigt fortgående utveckling ej san äga rum, utan tillväxten hufvudsakligast infaller under fruttens sednare växtpetiod; så visar sig lätt huru :mygket denna plantas tillvärt tilltager sedan bladen exnållit sin fulla styrkaoeh förmåga at utur luften fillegna sig de behöfliga födoämnena; och med uppmärksamheten fästad spå detta naturförhållande: ledes tanken till den slutsats, att landtmanren begår en stor misshushållning , då shan icke genom en ändamålsenlig rTofkultur tager utur luftensallt hvad tagas kän, ty dermed skadas ängen, då närmaste grannen thär i sin makt att:göra på satmmaesätt. Till rof-sådden vid Carlslund -envändes 2 frö pr tunnlanil hvilket, köpt från fröhandel i Tabeck, kostat 2 :fdr rgs pr E; men som intet skälfnnes att köpa ef. utländningen hvad man lika väl skan producera :sielf, så utsattes, förl. vår, frörofvor å rabattivid en . mur; i Carlstunds trädgård, hvarefter skördades :s LE miycket vackert frö, som köptskulle kostat 200 rdr rg;, då det mu-deremot snart :sagdt kostade .initet. Under loppet af sommaren rensades och gätlrades rofvorna ibetydligt, ) och lemnade derigenom ett så godt biträde till 1 pdugårdens -framfödande, sett det fullkomligt snotsyar: ide kostnaden för arbetet. :Lik-l visst krediterädes Åcke rof-fältea derför. Samma förhållande vat med hvitkål och kålrötter, .som--afbladades på fälten, till foder åt boskapen, ärda intill den egentliga skörden. :Deana slog så vut, att i rofvorna gåfvo ända till 260 tr pr tunnland, på några ställen, .men minidre på. andra, dock såj-att skörden öfver shuivud på de besådda tunnlanden kan räknas till :200 t:r pr tunnland, eller tilsammans j 2400 t:r; och kålrött erna, somöoro ovanligt stora och jemna. gåfvo 242 t:r pr tunnland, eller tillsammans i 536 tunnor. — Vid de båda små utgårdarne Snaflunda och Backa skördades äfven några.hundrade tunnor rofvor, så att hela skörden af rofvor och rötter utgjorde, väl. inmätt, :3;336 tunnor, hvilka efter ett nogav.utdrag utur dagsverksjurnalen, kostnäderna fördelade på det skördade tunntalet,ikostat allt sammanräknadt, såsom sådd, hackning, gallring, rensning, skörd, hemkörning, samt blaster ock tapprötters afskärning, 4 sk. 4 rst ;pr tunna, hvilket endast anföres såsom en bevisande vederläggning mot den allmänt .:rådande fördomen, att rofkuituren Kostar mer än.den är värd; ty som man svanligen anser en tunna. rafvor i utfodring -svara , mot .minst 3 LE hö, så kommer hvarje sådant LT endast att) kosta 4 sk. 4 rst. :rgs, och om det äfven ibland,svid. mindre lyckade skördar, skulle komma att falla sig något dyrare, skall Jandtmannen ändå finna -sig .der-. med väl belåten, .då han ser med hyad begärljghet rotväxterna, tumnt skifvade på väl ställda ro skärare, : förtäras af boskapen, .ech den synnerligt välgörande , verkan utfodring med rofvor utöfvar ;jpå gödoxar, älven när dessa, såsom ofta sker, tagas af äldre, både 1 utkörda och utmagrade djur; tyingenting förmårla till den grad lossa en answäxt hud och återställa :boskapens digestionsförrättningar, som en stark .untfodring med rofvor och rötter. ! sppfodsades färska och .dels insyltades i stora kare ill ett slags surkål, hvarrsed de mjölkande kornalh fodras, sedan rofvor och fötter tagit slut. .ö n (Införes på begäran.) lt Linds härad ernar infinna sig i hufvudstaden, ändamål att uttrycka ortens underdåniga tackamhet för Kongl. Maj:ts nådiga förfoganden i fonaanda nå dan mumuulksrnaån omanarada f4istllen nens