Aftonbladet – 14 februari 1849, sida 3

DE MMA ERP LA Ae LANDTHUSHALLNINGEN 3 NERIKE. Rof-odling vid Carlslund. Nedanstående utdrag af hushållssällskapets ri Nerike handlingar anse vi förtjenta att reproduceras i Aftonbladet, ehuru -det redan stått i ett par landsortstidningar. Det som isynnerhet förtjenar :uppmärksamhet är upplysningen om rof-odlingen vid Carlslunds säteri: Enligt från socknenämderna inkomne uppgifter äro under 1847 :-nyodlingar verkställde inom 24 socknar samt besådda med råg och hvete, och, för igenläggning till-vall, -.med foderväxter såsom rödkhköfver, Alsikeklöfver och timothei å fast: mark, sammanräknadt, 1096 tunrnl. 44 kappl., och å sank mark 293 tunnl., eller tillsammans 1389 tunnl. 14 kappl. Härtill kommer, att från 44 sockennämder väl uppgifvits, att nyodlingar af allmogen blifvit utförde till ej obetydligt :belopp, men icke :kunnat i tufinelandtal uppgifvas, :hvadan de ock ej kunnat inräknas i ofvan angifnesumma — en summa, hvilken sannolikt varit fördubblad, om fullständiga uppgifter i detta fall ingått från länets alla socknar. En betydlig del af dessa nyodlingar hafva gjorts af bönder, och omedelbart efter föregångne laga skiften; och såsom -veaskra exempel i detta fall omnämnas Hidingsta :by i Norrbyås socken, Mullsäter i Bvistbro socken m.fl. De flesta sockennämnderna vitsorda ock i öfrigt de goda följderna af laga skiften, men anmärka en svår olägenhet, som derjemte åtföljer skiftena: skogarnes -sköflande och vanvård. Til någon del framkallas -detta betänkliga onda äfver af den orimliga stängselskyldigheten, hvilken genom skiftesläggningen betydligt ökas. Såsom exempel härför må nämnas hvad :Norrbyås socknenämd uppgifvit, att gärdesgårdssträckorna efter laga skiftet :med ofvannämnde Hidingsta by fyrdubblats emot hvad d2 voro före skiftet. Såsom ett hinder för en:mängd odlingar i större skala omnämnas af Förv. Utsk. de vattendränknirgar, .hvaraf Nerikes måhända aldrabästa jord så svårt lider,. I flere af de från socknerämderne inkomne berättelserne föres, och :med skäl, klagan öfver samma onda. Så nämner Näsby sodtnenämnd att, :genom en af behofyet påkallad sänkning af sjön Wä-) ringen, omkring 1000 tunnl. jord :skulle vinnas för: odling; Kumla och Haisbergs sogknenämder klaga öfver Mosjöns höjd, hvilken sjö nu, såsom bekant, vattendränker flere tusem tunnl. eljest. odlingsbar jord; men mest öfverklazas från iflere socknenämder sjön Hjelmarens och den dermed :i sammanhang stående sjön Quismarens förstörande vattenhöjd. Den del af Förv. Utsk:s berättelse, som omfattar landtbruksmötet på Riseberga, torde-likaledes kunna i detta sammandrag utlemnas. Men i sammanhang dermed yttras imskilligt om den stigande ifvern för boskapsskötsel, och resultaterna deraf, vilket vi tro oss böra referera. Redan i den sistl. år afgifne berättelse håde Förv. Utsk. omnämnt den med hvarje är stigande transporten af smör och ostpå Hjelmare kanal, hvilken, efter att år 1838 hafva uppgått enlast till 88 Lisp. smör och 279 Lisp. ost, är 1847 steg till 1847 Lisp. smör och 561 Lisp. ost. Dessa örsändningar hade, såsom Förv. Utsk. upplyser, unler sistförflutne år ännu mera stigit, så att den ransporterade smönrqvantiteten uppgick till 4798 Lisp. (eller inemot 3900 Lisp. mer än året förut), amt transporten af ost till 1636 Lisp. (eller nära redubbelt så mycket som föregående året). Det bör ikvöl anmärkas, nu likasom föregående år, att.dessa iffror otvifvelaktigt representera ett vida större beopp än det angifna. Om man nu ytterligare tager beräkning de betydliga poster ost och smör, som rån Nerike i olika riktningar afsändas landvägen, a visar sig ett ganska starkt tilltagande i boskaps-: kötsel och dermed sammanhang egande näringar. Då ladugårdsskötseln således synbarligen är i ett it tarkt tilltagande inom Nerike och som en naturlig r öljd deraf frambringandet af kraftigare och ymnigare II odertillgång utgör ett af den omtänksamme jord-i rukarens vigtigaste och förnämsta syftemål, torde f r 0 t n uppgift, meddelad från Ånsta och Längbro socennämd, öfver den vid Carlslunds egendom år 1848 erkställde odling af rofvor, kålrötter och hvitkål, irtjena att nämnas i denna årsberättelse, med För-d åltningsutskottets högt uttalade afsigt, alt härige-ö om väcka hågen till efterföljd, hvaruti utskottet äf-)k en hoppas finna ursäkt för den vidlyftighet, som jlå id en sådan framställning icke gerna kunnat und-ri ikas. fö Till hvitkål och kålrötter begagnas 2:ne intill hvar-te ndra liggande åkertegar af 3:ne tunnlands viddlol vardera, bestående af god lermylla, som året förut ik! urit bafra efter vallplöjning, och hösten 4847 plöj-fc P5 någorlunda djupt samt våren 1848 tillbrukadesisc ed snedning och harfning i tvänne bruk, så attju rden blef ren och lucker. Sedan gödsel till 30U arläss per tunnland emellan de båda serskilda bru-)li en blifvit utförd och väl blandad med jorden, planju rades hvitkålsplantorna uti ordentligt utstreckade lj der med ett afstånd af 4!, aln emellan hvarje planta ch vattnades genast, Hyilket icke sedan förnyades. k: tan reste sig plantorna och frodades väl. Till fäl-!ta