floder, af hvilka landet fått sitt namn, och krigsskådeplatsen låg nästan midt emellan denna flods källa och dess utlopp i Indus. På dess venstra strand, ungefär halfannan engelsk mil från floden, ligger den lilla staden Ramnaggur, som nu skulle blifva medelpunkten för rörelserna. Efter att hafva vikit något tillbaka för engelsmännen, hade Schir Singh der intagit en högst fördelaktig ställning. Chenab gör en krok midt emot Ramnaggur, och i midten af den här temligen breda floden ligger en liten holme af halftannat tunnlands storlek. Fiendens hufvudstyrka var posterad på högra stranden, men holmen besatt af en ungefär 4000 man stark afdelning med ett batteri af 6 kanoner, och sjelfva Ramnaggur, jemte en midt emot holmen belägen liten skog, var ockuperad och befästad af dem. Schir Singh synes hafva haft hos sig ungefär 30,000 man, hvaraf ungefär två tredjedelar reguliera, väl öfvade soldater. Så stodo sakerna när lord Gough den 21 Nov. ankom till brittiska lägret vid Seharun. Den 22 om morgonen fick en stark afdelning kavalleri och fotfolk befallning att utan trummor och trumpeter rycka fram för lägret. Den framryckte i djupaste mörker mot Ramnaggur, men ehuru oförmodadt och tyst rörelsen än skedde, bade Sikherne likväl fått nys derom och redan dragit sina. förposter tillbaka från Ramnaggur. Emedlertid borde ändamålet med marchen, som var att rekognoscera fiendens ställning, vinnas, och fördenskull gingo trupperna öfver Ramnaggur till venstra flodstranden, der de genast blefvo underrättade om fiendens styrka och ställning. Dess hufvudmakt var, som sagdt är, lägrad längs högra stranden, men utom afdelningen på holmen hade äfven en del af hans nyss ur Ramnaggur tillbakadragna trupper qvarstannat på venstra stranden. Allt detta uppdagade rekognosceringstruppen snart; men engelsmännen lärde snart på egen bekostnad känna de, mindre synliga fördelarne af fiendens ställning. Chenabs hufvudarm flyter mellan holmen och högra stranden, och gemenskapen mellan fien dens hufvudstyrka och dess trupper på holmen underhölls genom båtar. På andra sidan, d. v. s. mellan holmen och venstra floden, kunde man vada öfver floden; det är blott en sandig rännil af ungefär 180 fots bredd, men med en tvärbrant strand af 4 eller 5 fots höjd. Denna arm af Chenab kallas i de officiella berättelserna Nullah (rännil, klyfta). Sikherne gingo efter godtycke fram och tillbaka öfver denna arm, som skyddades af den korsande elden från batterierna på högra stranden och batteriet på holmen. Engelsmännens första rörelse mot fienden bestod i ett försök att lära känna hans artilleristyrka, för hvilket ändamål ridande artilleri beordrades framför fronten, mot den närmaste fördelningen af sikherna på -holmen. Stranden bestod der af djup sand. Det befanns snart att fiendens pjeser voro vida öfverlägsna de engelska sexpundingarne (det gröfre artilleriet var ännu på väg). Det ridande artilleriet kommenderades tillbaka, men en kanon fastnade i sanden och måste förnaglas samt lemnas i sticket, emedan den omöjligen kunde bortföras under det häftiga kulregnet från sikhernes sida. Derefter gjorde engelsmännen ett: anfall med kavalleri, som föll i ett af sikherne lagdt bakhåll och led stor förlust på officerare, serdeles genom fiendens luntbössor. Bland andra stupade general Cureton, hvilken i ett och samma dragonregemente hade tjent sig upp rån de lägsta graderna. Den fiendtliga afdelning, hvarmed. kavalleriet hade stött tillsammans, var 4—5000 man stark och bestod äfven mestadels af rytteri. De indiska truperna, både engelska och infödda, slogos med största tapperhet och nedsäblade ett par hundra iender innan de blefvo dragna ur elden. Öfverbefälbafvaren lät gifva 50 i belöning åt :te muhammedanska kavalleriregementet. Efer striden drog fienden sig tillbaka till holmen. Den 30 Nov. beordrades generalen Sir Joseph Phackwell att med en stark truppfördelning gå ifver floden ofvanför Ramnaggur samt taga fienlen i ryggen och flanken, medan högste befäliafvaren anfölle honom i fronten. Förstärkt med sodbys brigad anföll Thackwell Sikherne i venstra flanken, och efter en kort träffning anrädde Schir Singh i största hast återtåget till Dschelum, förföljd af Thackwell och general rilberty, hvilka den 3 Dec. angrepo honom och illfogade honom någon förlust. Sedan har, såom; förut är nämndt, öfverbefälhafvaren äfven sått öfver Chenab för att följa Schir Singh. E————— -ÄLAÄA2 GSVEGRROBRIA Innocence-orden, som i lördags var samlad på stora börssaleny hedrades dervid af den Kongl. familjens närvaro. TT dag har otatcrådat Ehranctame haorafo