Aftonbladet – 14 februari 1849, sida 1

DEBATTEN I FRANSKA NATIONALFÖRSAMLINGEN ANGÅENDE FRÅGAN OM ÅTAL EMOT MINISTEREN. I franska nationalförsamlingen föreföll den 3 Febr. den högst lifliga debatten rörande propositionen om ministerens försättande i anklagelsetillstånd. Hr Baze bestiger tribunen för att uppläså lägkommittens rapport i denna sak. Flera röster yttra; att man ej skulle uppläsa den i sin helhet, utan endast meddela slutsatserna. Hr Baze börjar. Medborgare!, säger han, den 26 sistl. Januari hade inrikes ministern till nationalförsamlingen inlemnat ett lagförslag, innehållande följande föreskrift: klubbarne äro förbjudna. Dagen derpå inkommo 49 refepresentanter till -nationalförsamlingens byrå med en proposition, hvari de fordrade ministrarnes omedelbara: sättande i anklagelsetillstånd och deras inställelse inför den höga nationaldomstolen, för att dömas enligt konstitutionens 91 artikel. Propositionens författare grunda sitt påstående derpå att, säga de, ministeren genom lagförslaget af den 26 Jan. om klubbarnes undertryckande gjort sig brottslig till en handling, som innefattar våldförande af konstitutionens 8 och 51 artiklar. Lagkommitten, hvartill denna proposition blifvit sänd, och hvars betänkande i ämnet jag nuw föredrar, har icke betviflat hvarken ministrärnes ansvarighet, ej heller de representanters rätt, som äskat anklagelsen: denna rätt är högtidligen försäkrad genom konstitutionens 68 artikel. Men kommittten har ansett sig böra undersöka huruvida den handling, hvarför anklagelsen begäres, verkligen utgör ett våld mot konstitutionen. Detta är hvad kommitten ej funnit. Saken består i det enkla faktum att hafva till nätionalförsamlingen inlemnat ett lagförslag, och detta i den af konstitutionen sjelf föreskrifna form. Att påstå sådant vara ett våldförande af konstitutionen, har synts kommitten orimligt. — Er Baze uppläser skälen för och emot, och kommer slutigen till det resultat; att, ehuruväl ministrarnes sjelfva lagförslag om klubbarnes tillslutande kan underkännas och förkastas såsom behöfligt och i allmänhet stridande mot medvorgares föreningsrätt, så innebar dock icke lotta ingifvandet af ett förslag härom någon orottslighet. Församlingen beslöt att framdeles utsätta lag till diskussionen öfver detta ämne. Endåst .arochejacquelein fordrade attaman genast skulle: krida till öfverläggning derom. Nu förekom frågan om den till Paris inkalade militärstyrkan. Hr Woirhaye fick ordet åsom rapportör (referent) i kommissionen, hvilen haft att utlåta sig härom. Hr Woirhaye ttrade: en -pröpositon. har den 30. Januari