Aftonbladet – 8 februari 1849, sida 2

NORGE. j Starka vestliga stormar hafva rasat på norska kusten, så att vattnet stigit omkring 5 fot öfver den vanliga höjden, hvarvid flera bryggor och lågländtare trakter blifvit öfversvämmade. Natten mellan den 23 och 26 hade åska försports. Temperaturen har hela Januari månad varit särdeles mild. Det ibållande stormvädret har varit mycket menligt för sillfisket. Vid Lindesnäs hade den 22 Jan. en galeas kantrat; några lotsar från Korshavn voro ute med lotsbåten och såg när olyckan skedde; men lyckales ej rädda manskapet. Lotsar från Salö hade Irån Jand sett att, då fartyget började sjunka, 3 man äntrat upp i vanterna och viftat med nattarna till lotsbåtar, att de skulle komma till deras räddning. Kort derpå hade såväl fartyset som besättningen försvunnit i vågorna. Från Tönsberg skrifves den 31 Januari: Den 27 dennes förde skepparen Sören Jonassen från Tjömö sju sjöfarande hit till staden, hvilka han, under sin resa från Havre med skeppet Hebe, bergat i Nordsjön den 24 dennes, vid den Jutska kusten. Enligt de upplysningar som vunnits vid ett 1 anledning af deras bergning härstädes hållet förhör, är manskapet hemma i Nieuwport i Flandern; det förolyckade fartyg, från hvilket de med nöd bergades med tillhjelpaf en kabeltross, hade namnet De Hoopp. van Nieuwport JV 3) och tillhörde en köpman Johannes Nybdens derstädes. Masterna på fartyget voro bräckta och vid manskapets räddning stod vattnet redan 7 fot högt i skeppsrummet. De räddades namn äro: William Laforss, skeppare; Thomas Billinort, styrman; Willem Reis, Ludvikus Til, Josef Werporter, Peiter Verhuilt och Johannes Plitser, alla matroser. Vid manskapets -ankomst hit voro de nästan nakna, emedan de ej kunnat berga det ringaste från det förolyckade fartyget, hvarföre kaptenen Jonassen försett dem med kläder.