Aftonbladet – 6 februari 1849, sida 2

SV HU UtRUVUIAS al UC CHOCIL HDOROUIC YAl upplaguad murar, torde med jordblandad sten i en ledigare stil böra formeras och buskar deri planteras för att åt det hela gifva ett täckt och naturligt utseende. Innan jag lemnar de frågor, som äga sammanhang med det tekniska af detta projekt till brobyggnad, bör jag på förhand besvara en anmärkning, som torde göras emot det framställda förslaget, nemligen att Mälarens vatten genom den minskade sektionsarean under de båda broarne torde höjas, ett förhållande som aldrig kan äga rum om bron anlägges till Riddarhusgränden. För utredning af denna fråga har jag gjort en beräkning öfver den vattensektion, som nu existerar i en linia från Riddareholmen öfver de vid lågt vatten synliga klipporna till Tegelbacken, och funnit, att denna är mindre än den sektion, som skulle bildas under de båda broarna, nedanför samma linia, i följd hvaraf någon vattendämning genom bropelarne ej kan befaras. Högt vatten i Mälaren uppkommer dessutom icke genom uppdämning vid de omnämnda klipporna och kan, till följe af hvad jag nu anfört, icke heller uppkomma genom de projekterade broarne på båda sidor om Strömsborg, utan förorsakas dels genom den sammanträngda bredden af strömfåran straxt nedanför Rosenbad, dels ock deraf, att högt vatten i saltsjön stundom en längre tid hindrar Mälarens vatten att vid flodtillfällen afrinna. Den tredje af de frågor jag ansett böra tagas i öfvervägande vid bestämmandet af plan för brobyggnaden öfver Norrström, är: Brons utseende för sig sjelf, och i harmoni med omgifningarne. I denna fråga utöfyar den individuella åsigten och det olika begreppet om vackert ett hufvudsakligt infiytande, och något positift torde derföre svårligen kunna framställas. Hvad sjelfva bron vidkommer, så synes densamma, på den af herrar Chiewitz och Hallström uppgjorda ritning, vacker till alla sina delar; men brons betydliga längd, med dess 9 hvalf och lätta konstruktion, skall på det breda vattnet och med de höga husen vid dess båda ändpunkter nödvändigt synas nedtryckt och få utseende af en större gångbro. Det enformiga i sådana byggnaders utseende är hvar och en bekant, som betraktat broar, uppförda öfver breda vatten. Det synes derföre vara en lockande omständighet, att genom det vackra Strömsborg kunna afskära den långa bron i tvenne halfvor, och derigenom förekomma det entoniga i byggnadens längd och utseende. Man torde anmärka, att bron blir krokig, då den drages öfver Strömsborg, och det är en sanning om man anser Strömsborg som en del af en kontinuerande bro; men så torde det icke böra betraktas; ty stränderna blifva här förenade, icke genom en bro, utan genom tvenne och en mellanliggande holme. Från den ena bron inkommer man på holmen eller det planterade och bebyggda Strömsborg, utan att se den andra, och gör derstädes en sakta vändning på en rymlig mötesplats för att i en något förändrad direktion inträda på andra bron. Ögat kan isådant förhållande icke stötas af någon krökning på bron ty den existerar verkligen icke, och månne denna irregularitet, försakad af den vackra, med trän bevuxna holmen, för den trafikerande icke är behagligare än om bron möter ögat på en oafbruten längd af 700 fot, så smal som densamma hopdragen inom dess handräcken, då måste förefalla. Att bron lägges i rät linia med Stora Nygatan är egentligen vackert på en karta, men synes för öfrigt icke hafva någon inflytelse på brons utseende i det hela, ty den som passcrar ifrågavarande gata, har ingen sorts utsigt af bron, och den åter, som kommer från bron, ingen annan än den af en vanlig gata framför sig Från hvilka delar af staden kommer då egentligen den nya bron att betraktas? I allmänhet icke i dess grannskap; man måste således göra hufvudsakligt afseende derpå, huru den blir synlig från omgifningarne på något längre afstånd, t. ex. från vestra hörnet af Bondeska huset, längs kajen förbi Rosenbad, öfver Norrbro och långs trottoirenm nedåt myntet, från Lejonbacken samt från nya XKungsholmsbron. Från alla dessa ställen skola Strömsborg och en bro från Riddarhusgränd, på ett disharmonierande sätt för båda skymma och gruppera hvarandra. Broas sneda läge mot den hufvudsakliga riktningen af strömmen skall äfven ofördelaktigt inverka på utseendet. Det breda och öppna vattnet mellan Norrbro eHer rättare Helgeandsholmen och Strömsborg, nu så vackert, blir genom brons föreslagna läge på ett snedt och för ögat ofördelaktigt sätt afbrutet och förminskadt. Om bror deremot lägges öfver Strömsborg, då blir utsigten fri och öppen öfver hela. detta vatten, och vyen från Strömsborg fördelaktig från alla de punkter der den i allmänhet är synlig. Om en rät linie drages från Tegelbacken förbi hörnet af Bondeska huset och en annan från början af Riddarholmskanalen, der en af broarna skall landfästas, förbi nedra delen af Rådstugutomten, så sammanträffa dessa linier å midten af Norrbro eller medlersta dolen af Helgeandsholmen. En omständighet, som ieke bör förbises, ty förr eller sednare kommer denna. holme att förvandlas till en promenad, eller blir den bebyggd på ett sätt som öfverensstämmer med dess vackra lägs, och i hvilkendera bändelsen: skall Strömsborg. med en bro på hyardera sidan, derifrån presentera sig utmärkt väl, på samma gang som Helgeandsäolmen, sedd från Strömsborg och dermed förenade broar, kommer att visa sig särdeles fördelaktigt. Från Kangsholmen, Kungsholmsbron och segelleden i Mälaren kommer cen bro från Riddarhusgränd att synas snedt, och mer eller. mindre bortskymd af Strömsborg, hvaremot om bron förenas med bölmen, den vackra. gruppen blir fritt och fördelaktigt synlig från alla dessa punkter. Riddarhustorget, som genom den förut nämnde uppfyllningen af kanalen blir utvidgadt och sammanbundet med Biddarholmen, får: derigenom ctt fritt och vackert utseende, och om den 40 alnar breda gatan eller föreningen mellan torget och en bro öfver Strömsborg, på dess ena sida, midtför Riksgäldskontoret och vidare, förses med en: passande plantering, torde denna del af anläggningen derigenom äfven få ett vackert utseende. Stockholm den 43 December 1848. N. Ericsson. Tillägg: Med. antagande, att den beräknade kostnaden för en brobyggnad mellan Riddarhusgränden och Tegelbacken 222,000 rdr bko är tillräcklig, så kunna de båda. broarna öfver Strömsborg, hvilkas sammantagna längd. är 400 fot mindre än den förstnämndas, fullbordas för ungefär 14,000 rdr bankos bättre pris; men denna besparing åtgår till mötesplatsens och körbanans formerande öfver Strömsborg. Riddarhuskanalens igenfyllning och anläggning af ett hvalf under denna fyllning kostar 54,000 rdr och således hela anläggningen öfver Strömshorg :276,000 rdr. Huruvida det högre Värde som Strömsborg kan komma att äga, sedan den å båda sidor blir förenad med fasta landet, jemte den tillökning i bropenningar, som genom trafiken från och till den egentliga holmen onekligen måste uppkomma, motsvarar det med 34,009 rdr tillökta byggnadskapitalet, torde icke på förhand med säkerhet kunna kalkuleras. Stockholm den 20 December 1848. N. Ericsson. CHINESISKA EXPOSITIONEN )(Forts. fr. lördagsbladet.) (Antiqviteter — Musikinstrumenlet — Sigillstämplar — Depescher — Bjudningsbref -—