Aftonbladet – 6 februari 1849, sida 2

ev UME TIDER IUBE VIMOTLERLIBULILI,y Elf CBA ff VIETLA vägande nemligen: 4:0 Brons läge med afseende till nytta och beqvämlighet för de trafikerande; 2:0 Grundens beskaffenhet och andra egentligen tekniska frågor, som hafva inflytande på byggnadens varaktighet i en framtid, och 3:0 Utseendet af byggnaden för sig sjelf och i harmoni med omgifningarne. Hvad första frågan angår, eller nytta och begrämlighet för de trafikerande, så anser jag att följande omständigheter böra tagas i öfvervägande: a) Om bron. på sätt jag nu framställt, drages öfver Strömsborg, så fördelas den !ånga distansen cmel lan stränderna i tvenne hälfter, med en särskild bro öfver hvardera, hvarigenom en rymlig mötesplats bildas på den särdeles vackra holmen Strömsborg. Denna omständighet synes mig vid eldsvåda och alla andra tillfällen, då en större folkmassa tillströmmar, vara af väsendtlig vigt; ty med en bro af öfver 700 fots längd, sådan som den emellan Riddarhusgränd och Tegelbacken, med en endast 10 alnar bred körbana, kan sammanträffandet af 4 å 5 vagnar och några tjog menniskor åstadkomma en spärrning, som, om den med cen påträngande folkmassa sker på midten af bron, icke utan svårighet och sällan utan olyckshändelser kan upphäfvas. Hvardera bron, som skulle sammanbinda Strömsborg med de fasta stränderna, blir deremot endast 300 fot lång, hvadan några så beskaffade hinder eller omständigheter svårligen kunna uppkomma. b) Att vid ändarna eller slutet af längre broar bereda den å bron ofta sammanpackade trafiken enl rymlig plats för dess spridande, är en regel, som blott undantagsvis bör uraktlåtas, och de skäl, som tala för ett sådant iakttagande, äro bland andra, att då trängsel är synlig å bron, kan den gående, som till exempel är försedd med en större börda, eller som af ålderdomssvaghet eller af försigtighet under sådana omständigheter icke vill intränga å bron, uppehålla sig på den öppna platsen tills den ofta blott ögonblickliga trängseln upphör. Förhållandet med åkande är naturligtvis detsamma, då en mer än vanlig trafik är synlig å bron. Med den nya byggnadens anläggning från Riddarhusgränden är det endast vid dess ena ända Tegelbaaken, som en sådan beqvämlighet kan beredas de trafikerande, derest en del byggnader på Riddarhusgården icke undanrödjas, hvaremot, om bron förenas med Strömsborg, ett öfverflödigt utrymme erhålles, icke allenast vid båda stränderna, Tegelbacken och vestra gafveln af Riddarhuset, utan, som förut är anfördt, äfven å sjelfva Strömsborg. c) Vid anläggning af en ny bro öfver Norrström måste det anses som en icke ringa fördel att rörelsen vid dess ändpunkter, så vidt möjligt är, icke sammanträffar med eller korsar en förut bestående starkare trafik. Med Riddarhusgränd till brons ena ändpunkt kan ett sådant förhällande dock icke undvikas; ty i skydd af Rädstugans vestra sida och från Stora Nygatan skulle den nya brons trafik hufvudsakligen komma att framtränga, till en deli rät vinkel mot den rörelse, som från Myntgatan, Munkbron och Riddarholmen nu koncentrerar midt framför Rådstugan, och på få, kanske ingen punkt inom hufyudstaden torde nu finnas en rörelse, som är jemnförlig med den, hvilken här skulle uppkomma, sedan den nya bron blifvit öppnad till Riddarhusgränden. d) Då lokal för den nya bron blifvit vald så långt vester, som i linien mellan Tegelbacken och Riddarhusgränd, har man, som det synes mig, ganska riktigt haft afseende till nytta och beqvämlighet för den del af Stockholms befolkning, som för sin kommunikation öfver Norrström har längsta vägen till den enda fasta öfverfarten, Norrbro, och jag anser, att ett ännu vestligare läge för bron, eller ända till Strömsborg, skulle för samma befolkning blifva ännu beqvämare; ty den hufvudsakliga rörelse, som kommer att söka sin väg öfver den nya bron, till och från Kungsholmen, samt den vestra delen af Claratrakten, har väl sitt egentliga samband med ångbåtsbryggan å Riddarholmen, med embetsverken å samma holme, med Munkbrooch Kornhamnstorgen, såsom stadens egentliga visthusbodar, samt med en del af den trafik, som från och till söder går genom Lilla Nygatan. För hela denna trafik ligger kanske en bro öfver Strömsborg bättre än från Riddarhusgränd, icke allenast med afseende å vägens längd, utan äfven beqvämlighet. Trafiken på den tätt bebyggda och starkt befolkade Stora Nygatan, som redan är nog liflig, skulle med tillökning af den trafik, som genom Riddarhusgränd drages till eller från Nya bron, blifva ganska besvärande, och det torde derföre vara allt skäl, att leda den stora personal, som dagligen besöker Munkbron och Kornhamp, närmare nedåt Mälaren genom MunkBrooch Lilla Nygatan på eh rymligare, från en annan rörelse skiljd väg, direkte öfver nedre delen af Riddarhustorget förbi vestra gafveln: af Riddarhuset, tilll. bron öfver Strömsborg. e) Till de fördelar, som trafiken: efter mim åsigt och på grund af hvad jag nu anfört skulle vinna:genom den nya brons anläggning öfver StrömsBorg,! kommer en annan, som, om den icke direkt gagnar dem, hvilka ämna sig öfver bror från ena till andra delen af staden, deremot tillskyndar allmänheten en nytta och begvämlighet, hvilken i; synnerhet inom stora och tätt befolkade städer är af så mycket värde; jag menar öppna och i fria laften belägna promenadeller hviloplatser, sådane som Strömsborg kan blifva, sedan den genom bror: fått förening med fasta landet. — Jag anser mig i denna del af frågan icke behöfva göra några tillägg; ty saken talar för sig sjelf, och torde jag derföre blott böra fästa uppmärksamhet vid den betydliga tillökning i Bropenningar, som måste inflyta från alla dem, hvilka endast som. promenerande inträda på: bron, eller besöka den: vackra, på alla sidor af vatten kringfiutna, midt i den bredaste delen af Norrström belägna wolmen. Hyad byggnadsgrundens beskaffenhet och aadra ekniska: frågor, som hafva inflytande på brons Yariktighet i en framtid angår, så får jag lemna. den upplysning, att det genom anställde,;. noggranna: un lersökningar nu blifvit utrönt, att: berggrund bäde ör landfästen och för hvalfstöd till: den södra delen if en bro öfver Strömsborg, eller den emellan Ridlarholamskanalen och holmen, samt för 2:ne hvalf af len norra brodelen anträffats på lagom djup, och då n sådan grund för byggnaden kan erhållas, och som ag i det föregående sökt göra tydligt, trafiken viner, men icke förlorar på brons förflyttning från less nu föreslagna byggnadslinea, drager jag icke i betänkande, att framlägga ett projekt till byggnadens utförande, somn synes äga ett så afgjordt företräde i afseende på ett tillförlitligt och i framtiden bestående arbete; ty huru fullständigt och med hvad nog srannhet som helst den långa bron mellan Riddarhusgränd och Tegelbacken, med sina låga nio hyalf, byardera af 70 till 80 fots spännvidd, än utföres, kan densamma på en ombytlig pålgrund aldrig uppföras med samma säkerhet, som då berg är att till största delen påräkna. Att bron genom den holme eller klippa, som utgör Strömsborg, delas i tyenne halfvor, lemnar dessutom rFelatift till den långa sammanhängande bron, en påtaglig fördel både i afseende på arbetets exekution och det framtida beståndet. Hvardera af de 2:ne broar, som skulle förena Strömsborg med fasta landet eller stränderna, bör