Aftonbladet – 5 februari 1849, sida 2

dag. — Mainzerboers anfall på soldater af den preussiska besättningen. — Mainz förklaras i belägringstillstånd ; invånarne afväpnas. — Endrägtsfest i Paris. 922. Öppnandet af preussiska nationalförsamlingen. 23. Den förenade sar a, neapolitanska och venetianska eskadern utanför Triest. — Slafuppror på Guadeloupe och Martinique; emancipation och amnesti förkunnas. — General Paez utrymmer Maracaibo, som besättes af presidenten Monagas trupper. . 24. Protest af fremmande, makters konsuler i Triest emot hvarje angrepp på staden. — Proklamation af konungen af Neapel: han vill bibehålla författningen af d. 40 Februari i full kraft; programmet af d. 3 April, såvida det ändrar författningen, förklaras ogiltigt. 25. Grefve Montecucoli kungör i Wien att akademiska legionen såsom sjelfständig del af nationalgardet skall upplösas och införlifvas med nationalgardet. Uppror. Barrikader uppföras. — Brittiska öfverhuset förkastar judeemancipationsbillen med 163 röster mot 428. 26. Ett utskott af borgare, nationalgarder och studenter bildar ett säkerhetsutskott i Wien för bevarandet af folkets rättigheter och fordrar bifall af ministerrådet. — Franska nationalförsamlingen antager förbudet för Orleanska huset att beträda Frankrikes område. — Föreningen vid Isonzo mellan Radetzky och Thurn. 27. Riksförsamlingen i Frankfurt beslutar att alla bestämmelser i de enskilda tyska författningarne; som icke öfverensstämma med det författningsverk, hvilket riksförsamlingen grundlägger, äro att betrakta såsom gällande blott i mån efter det sednares föreskrifter. Piacenza besättes af Sardinien. Hertigdömet Modenas provisoriska styrelse protesterar mot Toscanas besättande af Massa, Carrara etc. 928. Danskarne göra anfall från Als och drifva tyskarne tillbaka till Gravenstein. 29. Österrikiska ministerrådet förklarar för Wiens innevånare, att ministrarne vilja erkänna alla frihe— ter enligt förf. af d. 25 April och icke förneka något af sednare medgifvanden. — Guvernören i Böhmen grefve Thun förklarar i nationalkommitteen, att, till följe af de nyaste wienerhändelserna hvarje samband mellan wieneroch pragermyndigheternahar upphört. Han utnämner en provisorisk regering för de böhmiska angelägenheterna. — Radetzky går öfver Mincio och anfaller de fiendtliga linierna vid Curtone. — Påfvens cirkulär till alla biskopar i Italien att anordna och hålla offentliga böner för landets pacifikation och till förekommande af blodsutgjutelse i alla länder. 50. Prinsen af Preussen tillkännagifver sin återkomst från London och bekantgör sin åsigt om de fria institutionernas utveckling. — Pesciera kapitulerar. — Siebenbörgiska landtdagen beslutar Siebenbärgens förening med Ungern; Sachsarne instämma deruti. Juni. 4. Vallag för Österrike, — Limburgska deputerade förklara för tyska riksförsamlingen, att antingen måste Tysklånd erkänna Limburg helt och hållet tyskt och fritt från nederländska statsskulden, eller skulle Limburgs deputerade vara nödsakade att protestera mot hertigdömets förening med Tyskland. 2. Slavkongress i Prag; Polacky, kongressens starost; tre sektioner: den polsk-rutheniska, den servisk-illyrisk-kroatiska och den böhmisk-mähriska. 3. Första ständerförsamlingen i Rom öppnad. — Raizer och Illyrier samlas i Neusaty, Karlowitz och Tittel och taga på sednare stället tyghuset och 8 kanoner. ö. Till följe al oroligheter upplösas några brigader af nationalverkstäderna. — Träffning mellan danskar och tyskar vid Dyppel och Sönderborg. — Beslut af förbundsförsamlingen med afseende på tyska truppernas tillbakadragande från Jutland och en del af Slesvig. 6. Senard, förut v. president, utväljes till president i franska nationalförsamlingen. 7. Dekret af fransyska exekutivkommissionen om förbud emot sammanrotningar och bestraffning å deltagare deruti.. — Sammankomst i Malmö mellan konungarne af Sverige och Danmark. 8. Svenska trupper ankomma till Nyborg på Fyen. — Provisoriska regeringen i Lombardiet. proklamerar, alt efter rösternas afgifvande i alla kommuner och i hären, det har visat sig att 561,002 personer röstat för ofördröjlig förening med sardinska riket; och 684 för uppskof med beslutet. Tillika tillkänTnagifves. att en gemensam konstituerande församling skall bestämma grunderna: för den nya monarkien med dynastien Savoyen. — Sardinisk-venetianska flottans amiral förklarar Triest blockeradt. I 9. En folkhop förfördelar några deputerade af I preussiska nationalförsamlingen, hvilka icke bifallit Berends förslag om revolutionens erkännande, då de utträda från församlingen. — Förklaringar af minjIståren Mamiani; rådslående församlingen i Rom öppnas. — Adress från sachsarne i Ungern till tyska nationalförsamlingen med begäran om bistånd i striIden för nationaliteten. 40. Konung Carl Albert undertecknar, i högqgvarIteret i Garda, akten rörande Lombardiets förening I med Sardinien. — Piemontesarne taga Rivoli. — MaInifest till Kroaterna och Slavonierna med uppmaning attafstå från motståndet mot föreningen med .lUngern. — Krigstillståndet i Posen upphäfves. ) 42. Uppror i Prag. Furstinnan Windischgrätz Iskjutes. — Staden Carlowitz beskjutes af österrikiIska trupper under Hrabowsky. — Fransyska exekutivkommisionen föreslår, att lagen af d. 10 April 1832 i afseende på Napolton Louis Charles Bonaparte, son af I. d. konungen af Holland, skall förblifva gällande tills nationalförsamlingen annorlunda beslutar. ) 43. Fransyska nationalförsamlingen erkänner Napoleon Louis Charles Bonaparte såsom deputerad (vald af Charente-infrieure, af Seine och af Yonne.) 1— Öfverenskommelse mellan sardinska regeringen och de deputerade från provisoriska lombardiska reI geringen, alt, så snart konungen förklarar sig för anItagandet af föreningen, utgöra sardinska staterna loch Lombardiet blott en enda stat. Anda tills antaIgandet blir Lombardiets provisoriska regering i sin I dittillsvarande ställning. 44. Slesvig-Holsteinska ständerförsamlingen öppInad i Rendsburg. — Tyghnset i Berlin stormas. — Ludyig Napoleons skrifvelse till nationalförsamlingens I president: Om folket ålägger mig pligter måste jag -Juppfylla dem. — Treviso gifver sig åt Welden efter toll timmars bombardement. Padua gifver sig åt dAspre. 435 Tyska demokraternas i Frankfurt adress till riksförsamlingen att ofördröjligen inbjuda Hecker ätt infinna sig i församlingen. 46. Erkehertig Johan utnämnes af xejsa:en till -lombud och representant. 48. Grekiska rebeller göra infall på turkiska smrådet.J 19. Utkast till statsförfattning förelägger fre iska I I nationalförsamlingen. — Jellachich bar audiens hos . kejsaren. — Oroligheter i Altenburg stillas genom -linkallande af militär från konungariket Sachsen, -lamnesti för politiska förbrytelser och andtdagens tl snara öppnande.