Aftonbladet – 3 februari 1849, sida 2

riddaresynerätternas indragning afalla fyra och kämnersrätternas afskaffande af tre stånd, men ständernas beslut inkom för sent till Konungen. Vid 1834—35 årens riksdag förnyades samma beslut af adeln samt borgareoch bondestånden, och tillstyrktes i hufvudsaken af högsta domstolen, men afstadnade i anseende till anmärkningar vid serskilda delar. Vid 1840 —41 årens riksdag sammanstämde alla fyra riksstånden å nyo i samma beslut med iakttagande af ändringar som högsta domstolen föreslagit i det förra. Afven nu tillstyrktes hufvudsaken af H. D., men stadnade för smärre anmärkningar. Vid 1844—45 årens riksdag förnyades beslutet af borgareoch bondestånden (reaktionen hade då fått makt inom adeln och presteståndet). Vid sista riksdag bafva preste-, borgareoch bondestånden åter förenat sig i samma besut. Efter denna historik, som visar huru pass raskt det går att få fram reformer i vårt land, äfven sådana som hunmt arbeta sig igenom ständernas tröga machineri, yttrar Lagberedningen (under den 27 sistl. Oktober) välbetänkt följande: Lagberedningen har, vid genomgåendet af hvad denna skrifvelse innehåller, funnit alia de af högsta domstolen gjorda anmärkningar vid hvad förut blifvit föreslaget, vara noggrannt iakttagna i det af ständerna sednast fattade beslut. Då folkets ombud, under tjugo års tid, nu för fjerde gången beslutit en lagförändring, hvilken, efter beredningens öfvertygelse, har goda skäl för sig: då denna lagförändring blifvit af högsta domstolen, såsom den auktoritet, åt hvilken grundlagen uppdragit att i sådana frågor sig utlåta, i hufvudsaken tillstyrkt båda de gånger bemälte domstol haft att deri afgifva yttrande: och då rikets ständer i det beslut, som nyligen till E. K. M:t inkommit, fästat tillbörligt afseende å allt hvad högsta domstolen vid de förra besluten haft att anmärka: synes det lagberedningen, som skulle någon betänklighet ej vara dervid, att den länge önskade lagförändringen nu vinner fullbordanp. Det bör ock märkas, att hela högsta domstolen, utom grefve Snoilsky, tillstyrkt förslaget. Efter sådana antecedentia vore detisanning ett artigt puts, om alltihopa nu å nyo skulle i sista hand gå omkull hos regeringen. Aftonposten kämpar också helt förtjenstfullt, och snart sagdt med tårarna i ögonen, för att icke vid detta tillfälle komma på skam med sitt videtur om den liberala tendenseny. —— EE — Våra vänner Posttidningen och Aftonposten, hvilka stundom i politiken likna vissa gamla hedervärda matronor, som älska att skrämma upp sig sjelfva och hvarandra med spökhistorier, ju rysligare dess bättre, hafva fått en verklig godbit i detta hänseende uti en lång historia om den röda republikens hemliga maniemanger i Frankrike, hvarom en lång och pikant framställning läses i tidningen VAssemblee nationale. Denna artikel är verkligen så egen, att vi reproducera densamma här nedan, för att tillika få bifoga en liten anmärkning. Den lyder som följer: 1. Den 48 Januari lästes i nämnde tidning: 4r det sannt? att ett nytt hemligt sällskap, mera talrikt och mera hotande än alla de föregående, i detta ögonblick bildar sig öfver hela Frankrike? att i Paris och dess banlieu detta sällskap efter exemplet af nationalgardet, ordentligen fördelat sig i legioner, bataljoner och kompanier? att dess medlemmar ofta sammanträffa, i små kretsar, hos diverse vinhandlare i hufvudstaden, der de stänga sig inne och hålla sina öfverläggningar? att centralkommitteen, som nyss befanns vid Rue Montmartre, och för närvarande är att finna vid boulevard S:t Denis, har organiserat korresponderande byråer i hvarje prefektstad; att hvar och en af dessa står i förbindelse med underkommittåer i hvartenda arrondissements hufyudort, och att dessa sistnämnda hafva agenter ute i hvarje församling? att, i fall de politiska personer, som stå i spetsen för förbundet, på laglig väg komma in i ministeren, d. v. s. genom att pudra presidenten, hos hvilken en af dem redan har tillträde (hvilket han vunnit genom en habilt utförd politisk frontförändring från cirkulärterrorist till bonapartist), förbundets agenter då skola nöja sig med att, enligt deras rapporter, alla funktionärer, som misstänkas att vara moderata, mot andra utbytas? att, deremot, i fall förbundet icke erhåller maktens tyglar på annat sätt, än genom en statskupp, en ny eröfring, skola de nämnde agenterna genast och proprio motu bemäktiga sig alla embeten i landet? att cheferne, som tänkt på följderna för dem af ett misslyckande i händelse af strid, redan skaffat sig pass till utlandet, och, besinnande den svårighet som, för kort tid sedan, några olycklige konspiratörer rönte att erhålla pass, helt enkelt tagit i polisprefekturen den 20 nästl. Dec. de blanketter, som kunde blifva af nöden ??? 2. Följande dagen, d. 49 Jan., besvarar PAssemblee Nationale sjelf alla dessa frågor, sålunda: Ja, det är sannt! att en fruktansvärd förening, med proportionerna af en verklig regering, öfver hela landet organiserar sig; att den redan besitter ett stort antal af departementerna färdigt till allt; att de röda betrakta såsom säkert och nära förestående sitt anträde till regeringen, per fas et nefas; att passblanketter till utrikes ort den 20 December blifvit i polisprefekturen borttagna; att dessa blanketter utgöra serien emellan N:o 7203 och 7244, och att man i registret 48 kan beskåda de qvarsittande oskrifna häftningsstyckena af dessa blanketter ... Det är nog möjligt, ja! äfven sannolikt, att den röda republiken konspirerar; och att man icke i allmänhet är lugn i detta hänseende, visar sig nogsamt deraf, att fonderna icke vilja stiga. Men att historien, i den sammansättning som här förekommer, utgör ett fabrikat