Aftonbladet – 30 januari 1849, sida 2

Aho RATE — Danska posten medförde endast Köpenhamnstidningar, för den 24 dennes. Man läser deruti följande officiella kungörelse: Bekjendtgjorelse fra Krigsmintsteriet. Gode Skytter, saavel Svenskere og Nordmend som vernefrie Indfodte, der have Lyst og Dygtighed til Krigstjenesten, kunne finde Answettelse i den danske Her paa fölgende Vilkaar: De -fremlegge fyldestgjörende Beviser for moralsk Vandel og godtgjöre deres Ferdighed 1 Skydning, saavidt muligt medbringe de eget Gever, men kunne dog undtägelsesviis blive forsynede med gode Taprifier af Armeens Beholdning. De paatage dem den Forpligtelse at tjene for hele det forestaaende Feldttog, eller i det mindste med 2 Maaneders Opsigelse. De lonnes og forpleies, samt gives Mundering og Udrustning ligemed en Underofficeer (Corporal af Infanteriet eller Overjeger), uden dog at bere Underofliceers-Distinction. De fördeles efter Krigsministeriets Bestemmelser til de respective Batailloner og Corps, ved hvilke de anseltes i Menigs Nummer og i Et og Alt indtrede i de militaire Forhold. Vedkommende kunne melde sig hos Forstanderen for Exerceerskolen i Kjobenhavn, Capitain de Saint-Aubain. Krigsministeriet i Kjobenhavn, d. 24de Januar 1849. — Riksförsamlingen hade medhunnit 24 8 af värnepligtslagen. Härnäst skulle ifrågakomma den paragraf som handlar om legning. — Utförseltull på hornboskap har i Danmark blifvit upphäfd ifrån och med den 1 Mars detta år. Utdrag af en korrespondersartikel från Schleswig-Holstein till NationalZeitung. Vi hafva för närvarande en monarkisk författning, åtminstone enligt en grundla-, som åstadkommits af den församling, hvilken valdes med uttryckligt förbehåll att författningen skulle byggas på konstitutionelt-monarkiska principer. Vi lefva vidare under en konstitutionel monarki, så säges det åtminstone. Men dervid är likväl att anmärka det egna, att alla vilkor för en sådan fattas. Visserligen handlar pentarkien med dess minister 1 monarkens namn; men monarken säger att penta: kien missbrukar hans namn, och han betraktar dess medlemmar såsom rebeller. Landet lyder likväl villigt den rebelliska regeringen. Det sker i allmänhet just motsatsen af hvad fursten vill, och hvad som är det allra besynn rligaste: vi hafva en konstitulionel budget utan civillista, och bristen är säkert en budgets mest önskvärda brist. Det är lätt sagdt, hvad vizcke vilja: vi vilja icke förtryckas af Danmark, vi vilja icke att hertigdömena skiljas, vi vilja icke att den minsta del deraf afskiljes från Tyskland. Men svårare är att bestämma hvad vi vilja. I allmänhet taladt vilja vi väl ett sjelfständigt SchlesvigHolstein, sjelfständigt så mycket som det tillåtes en mediem af tyska förbundsstaten; men huru skall detta sjelfständiga Schlesvig-Holstein under nuvarande förhållanden komma till stånd ? Här finner man intet svar. Upphäfvandet af personalunionen och fullkomlig afsöndring från Danmark är dock ett radikalmedel, som blott högst få vilja fatta. De flesta önska personalunionens fortfarande, utan att begripa att en sådan blir omöjlig mellan ett tyskt territorium och ett icke tyskt rike, sedan den tyska förbundsstaten erhållit sin nya organisation. Skulle likväl personalunionen upphäfvas, så vet man icke hvart man sedan skall vända sig. Augustenburgska familjen har för sig blott ett litet parti i landet, hvilket likväl skulle kunna mycket förstärkas ur de konservativas leder, så vida dessa skulle finna att blott på detta vilkor en republikansk författning kunde undvikas. För republikens öppna bekännande finnes intet parti. Man föreställer sig den ännu nödvändigt i röd mantel, med röda fjädrar på hatten och med kommunismen och guillotinen i sällskap. om ——— EEE EREKTION