tyr, ett offer för förföljelse och kalomni, för det att någon vågar att träda under ögonen på denna Popanz och för allmänheten visa, huru mycket af de bödas ben som gömmer sig i den hvitmenade griften. Hvad en sådan kraftyttring måste kosta pål Och hvad skäl finnes väl dertill? Har Alftonposten gittat neka att den började denna tillrättavisning till A. B. med åberopande af Tegeringens proposition i beväringsfrågan? Nej. Har Aftonposten kunnat påstå, att Aftonbladet oriktigt citerat följande Aftonpostens ord: Med undantag af hvad i 2 och 3 punkterna framställdes,. Nej. Det är vidare solklart, att om Aftonpostens sistnämnda yttrande icke hade haft afseende på regeringens proposition och dess punkter, utan på A. P:s resumå af propositionens innehåll, så hade det, efter vanligt språkbruk icke skolat heta: med undantag af hvad i 2:dra och 3:dje punkterna framställdes; hvilket måste betyda detsamma, som, med undantag af hvad i 2:dra och 3:dje punkterna af propositionen framställdes, — utan det hade då måst heta: med undantag af hvad vårt (AA. P:s) hör ofvan gjorda sammandrag under 2:dra ech 3:dje punkterna innehåller. — När nu punkterna i sammandraget, och punkterna i regeringens proposition voro helt olika indelade, och punkterna i sammandraget icke heller svara emot punkterna i riksdagsbeslutet, utan den 4:de punkten svarar emot den 3:dje, eller den 1:sta mot den 2:dra, 0. s. v., så var det ej blott en rättighet, utan äfven en skyldighet af Aftonbladet, att läsa Aftonpostens artikel efter orden, och då kunde ingen annan slutsats deraf uppkomma, än såsom förut är sagdt, att hvad som nämndes om ständernas bifall till 2:dra och 3:dje punkterna, måste hänföras till berörde punkter i regeringens proposition. Det ligger ju då något utomordentligt märkvärdigt deruti, att en enkel anmärkning i detta hänseende från vår sida, gjord utan bitterhet, kunnat bringa A.P:s ledande redaktör så utom sig, att han inbillat sig se ett pjesuitiskt hycklerin, en fräckhet utan like, (!!!) vett giltigt förtalp, m. m. i ett enkelt anföranle, af hvad som bokstafligen ligger för ögonen; helst då allt hade varit tillräckligt hjelpt med en rättelse på ett par rader, hvari felet kunnat angifvas såsom missskrifning. Det torde ock kunna inses, att det icke vore svårt, hvad konsten beträffar, att slunga tillbaka mot AfLonposten en lika stor massa ovetlt, som den vi fått uppbära; men hvart skulle väl en sålan method om den fortsattes, slutligen leda, ivar skulle man väl slutligen stanna? Stilla derföre ditt svärd, du Ridderborg,, heer det. — Tillåt oss vänligen hemställa till vår konfrater att på försök hvarje afton efter äsningen af Aftonbladet dricka ett glas vaten, till äfventyrs blandadt med en liten dosis cremor tartari. — Vi äre nästan förvissade, att ;n god verkan deraf på det heta blodet icke skall uteblifva.