Aftonbladet – 28 januari 1849, sida 3

— Aftonposten för i lördags har vid aftryckning ur Aftonbladet af packhusinspektionens rapport , angående det sednaste tullbeslaget, icke underlåtit att på -ett ilsket sätt utfara mot oss för det omdöme vi fällde vid denna saks refererande, att man ej kunde äga någon anledning till anmärkning mot det utländska sändebudet, till hvars adress de i beslag tagna sakerna voro sända; på sitt vanliga sätt underlåter Aftonposten dervid icke heller att försöka klösa med personligheter. Således skall passionen nu äfven blandas in i denna affär! Det är klart, att om den skall bedömas blott efter misstankar, så kan visst utrymme finnas för sådana. Men skall omdömet åter grundas på facta, så bedje vi Aftonposten, innan den vidare rusar åstad, att taga i betraktande följande: Det är konstateradt att hr charge daffairen Ellsworth hade anmält och reklamerat i0 collys, hvaraf fem skulle innrehålla böcker och handlingar från Förenta Staterna. Men de nu hitkomna deremot innehöllo icke en enda bok, och när hr E. fick veta att sakerna voro andra än han anmält, förklarade ban genast att han dermed ej ville hafva någon befattning. Hade nu fråga här varit om en smuggling, så hade det varit helt annat; men då detta ej var förhållandet, utan varorna gingo in i packhuset, så var här ju icke någon smuggling möjlig, utan att förutsätta, att packhusinspektionen skulle begått en grof försummelse af sin skyldighet. Det är således tydligt, att Aftonposten här egentligen gör en insinuation emot packhusets tjenstemän; ty utan deras medverkan skulle, äfven med antagande af hvilken afsigt som helst hos afsändarne, någon tullförsnillning ej kunna bedrifvas med varor, som, enligt packhusinspektionens egen upplysning, skola besigtigas,jurnaliseras och värderas, hvarvid skiljaktigheten mellan angifvelsens och varornas beskaffenhet genast måste upptäckas.