Aftonbladet – 25 januari 1849, sida 2

—— km Or MMMM armåcn, ... titeln af hofkamrer får han ej erhålla... och derigenom förvissar er om hanstystnad, samt ej med en halfdragen ande förråder att jag upptäckt allt, så ger jag er mitt hedersord på, att för ingen uppvisa de papper som förvaras i dosans dubbelboett elleri det lilla skrinets lönnlådor. Då förblifver vårt synbara förhållande till hvarann detsamma som förut... I annat fall, och samma dag ni förråder mig, är skrinet i konungens, och dosan i drottningens och prinsessans händer. Tro icke ens att min död kan rädda er... Jag tar så mina mått och steg att ni igenom den just skulle blifva fullkomligt tillintetgjord! Emerentia hade nästan sanslös nedsjunkit på stolen... den förfärligaste ångest stod tecknad i hennes anletsdrag. Nå, min fröken, går ni in på förslaget? Ja ... svarade hon, knappt hörbart, och under det hon med skygghet betraktade honom. Skulle ni kunna vara den försvunne, såsom död ansedde ?, Tyst! utbrast han med hemsk röst. Ej ett ord! Hon nedsjönk på knä... pFörråd mig ej.-.! pLofvar ni oinskränkt lydnad..? Jal, Stig opp --jag vill tiga... Men så upprörd, som n nu är, kan ni ej visa er för er kammarpiga..: sansa er ni kan vara trygg... Jag håller hvad jag lofvar. TRETTIOFJERDE KAPITLET. Oförklarligt, men sant! Kärleken är allvetande, elle åtminstone högst aningsrik. Det tycks som tillhviskad luften de älskande hvar och när de kunna ernå den säll heten att träffa hvarann. Hade någon frågat Bernhard hvarföre han lagat så at han skulle hinna fram till Walloxsäby precis klockan et Ipå middagenyså skulle han rodnat, stammat, förlägen sor