Aftonbladet – 23 januari 1849, sida 1

—— SE så mycket tyngre, ju mer den: drages hemlig. hetsfullt och fördoldt. I Det är ni som bör gå dessa lidanden til Imötes, det tillhör eder att uppsöka och trösta Idem. Tappre soldater! Hören edert hjertas röst, hvara jag endast gör mig till ett echo i detta ögonblick Den manar eder till sympathi för de -olyckliga och jag hoppas att j icke ären känslolösa derför, ty jag känner edert ädelmod, det står i jemnbredd mec eder tapperhet: Gören ett sammanskott, afdrager af eder egen andel välgörenhetens tionde. Inbjuden denna vid tröskeln af våra kaserner: öppnen i edra qvarter salar, hvarest fattiga, hvarest olyckliga arbetare utan sysselsättning, utan uppehälle, kunna erhålla ett skydd mot köldens angrepp och hungrens qval. I alla tider har hjelpsamheten varit soldatens dygd, den är en syster till hjeltemodet — en dotter till menskligheten. 3 J hafven varit tappre, j skolen äfven blifva medlidsamme och eder öfverste, så stolt af att kommendera eder, tackar eder på förhand i det erkänsamma fäderneslandets namn, påminnande eder dessa vackra ord af en omtyckt fransysk författare: Den, som ger åt de fattige, lånar ät Gud. En dylik order af en förman är i sanning lika ovanlig som vacker: Till svar derpå erhöllo 230 fattiga hvarje dag mat vid republikanska gardets kaserner. Vi hafva under en 3 dagars tid haft 2:ne särskilda expositioner. Provisoriska regeringen beslöt nämligen i förliden Mars månad att på någon öppen plats uppsätta en byst till minne af Februarirevolutionen. Tio kolossala frihetsgudinnor af gips äro nu uppställda i fria konsternas akademi, alla olika. Enibland dem skall vinna priset och i marmor föreviga 1848 års republik. — Den andra expositionen har till syfte att uppfinna ett monument öfver erkebiskopen, hvilken blifvit odödlig i det han stupade på en barrikad, stiftande fred bland menniskorna. Omkring 40 artister täfla om företrädet. Hvar och en har inlemnat prof på sin skicklighet och sin uppfattning af ämnet. Bysterna eller grupperna äro af ett par alnars höjd, i lera, gips eller terra cotta. En del äro vackra och. idkerna sublima, andra åter äro under all kritik. Somlige hafva uppfattat saken, som vore det fråga om en grafvård ; så är dock icke meningen. Monumentet skall utföras kolossalt i hvit marmor och uppsättas i Notre Damekyrkan. De politiska resonnementerna hafva någon tid varit afstadnade, man har väntat och hoppats, men det tyckes, som började folkets otålighet redan åter vakna. En månad är snart förliden och ingen enda handling har ännu utgått från den nya styrelsen. De nya ministrarne, Hvilka aldrig ägt folkets förtroende, sysselsätta -sig blott med enskilda angelägenheter... Spliltringen inom konseljen verkaf ofördelaktigt på det hela. Legitimisterna vilja hafva en ny nationalförsamling, folket vill hafva en ny minister. Detsednare börjar tycka, att Lamartine och LedruRollin uträttade mer på 24 timmar än denna styrelse troligen kommer att uträtta på 4 år. Många, som voterat på Louis, Bonaparte, börja fråga hvarann, hvarföre de ej gåfvo sina röster åt Cavaignac eller Lamartine. Anhängarne af den gamla bourbonska ätten äro förtjuste åt denna goda början. Strider och splittring bland folket är allt hvad de önska, ty endast derigenom kunna de hinna målet för sina väl utlagde planer. FIER EA TR