oeHermisd. DET FÖRENADE TYSKLANDS RIKSFÖRESTÅNDARE OCH HANS MINISTRAR. (Forts. fr. MI 2.) HL Krigsministern Eduard v. Peucker. Denne man, som beklädt den otvifvelaktigt mest grannlaga och kinkiga be: ningen inom riksministeren, i fråga om f samtliga tyska staterna, föddes ör 1792 vid Schmiedeberg i Schiesien. . stämde han sig för den ju td:iska år 1809 i begrepp att in; i vistades v. Peucker i en s na; men iversitetet, 1US, hvarest han gjorde bekantskap G nav. Det intryck, som denne utim a per mlighet gjorde på ynglingen, blef v? finfa ande på hans framtida lefnadsbana. Pe storarivde planer till det förenade fidersosisudets aterupp rälande, som Gneisenar dan då förberedde, framstodo klart för den uavc inannen och väckte hans lifligaste intr röljande Gneisenaus råd ingick 2eicker vid artilleriet, i stället för universitetot. ver gjorde han der såsom grad; as sedan officersgrad. Men u: det med så stora förhoppnin ålade honom, var svår Gt sympatier. Han skulle börj verksamhet på slagfältet i ge här, hvars bekämpande varit d let för hans varmaste önskan. blef han beordrad till det batter Schlesien afsändes till bildandet nu preussiska hjelpkåren för franska armän, hvilken, såsom en integrerande del af den tionde franska armekåren, under Macdonalds , deltog i 1812 års fälttåg. I det ögonbli i denna kår anträdde sitt återtåg, u Peucker till adjutant hos den kommenderande artilleriofficeraren för denna preussiska kår, och såg i general Yorks hufvudqvarter den stora verldshistoriska vändpunkt utveckla sig, som förbereddes genom general Yorks bekanta konvention. I egenskap af adjutant deltog nu Peucker i de mångfaldiga krigiska tilld ser, som kommo på den under Yorks stående truppstyrkas lott, och som på samma gång utgjorde den preussiska arsmdns svåraste och mest glänsande uppgifter, under denna tid. Efter krigets slut blef hr v. Peucker inkallad i krigsministeren, och i följd af utomordentlig befordran erhöll han år 1522 ledningen af samtliga artillerioch bevipningsangelägenheterna. I denna egenskap har v. Peucker deltagit i alla de organisationer, som vidtagits för utrustandet af den preussiska hären och fästningarna under loppet af de sista 20 åren, samt slutligen till inrättandet eller ombildandet af alla för närvarande bestående militäriskt techniska etablissement för det preussiska artilleriet. Sedan v. Peucker blifvit befordrad tll generalmajor, förordnades han att biträda aflidne krigsministern v. Boyen för handläggandet af militäriskz angelägenheter af allmän vigt, och efter dennes(död, i Maj 1848, erhöll han beskickning såsom militärkommissarie vid det tyska förbundet. En brochyr, under titel: Beitrage zur Beleuchtung einiger Grundlagen för die käönfptige Wehrverfassung Deutschlands,, som generalmajor v. Peucker, ännu såsom preussiskt militärsändebud hos tyska förbundet, utgifvit af trycket, är utmärkt väl och grundligt skrifven, samt vittnar om en hög grad så väl humanistisk, som militärisk bildning. Ett karaktärsdrag hos krigsministern är ovanlig energi. Man erinre sig den raska beslutsamhet, hvarmed ministern beslöt utfärdandet af den öfverraskande ordern om alla tyska truppers hyllning af riksföreståndaren den 6 Augusti, samt den lika öfverraskande punktlighet, hvarmed densamma af de flesta staters öfverhufvud hörsammades. Denna åtgärd ansågs så vågad, att man fruktade oroligheters utbrytande i anledning deraf; krigsministern genomförde dock sin plan och bedref saken så skickligt, att hyllningsceremonien på de flesta ställen firades såsom en fest, i stället att mötas af nationalitetsfördomarnas dystra missbelåtenhet. För öfrigt har för rikskrigsministern ej något tillfälle yppat sig att på något mera framstående sätt lysa med sina utmärkta militäriska talanger. ENE NETA AT ERA TIP NES SP VISSER