Aftonbladet – 20 januari 1849, sida 3

bära sig samt blir nyttig och välgörande, och dernäst om fattigvården skulle blifva skiljd ifrån sockennämnds-befattningen, och den som förestår fattigvården, befrias från alla de exekutiva och verkställighetsåtgärder, som tillhöra sockennämnden. Fattigvården ensam gifver nog sysselsättning för Verksanihet, nit och omtanka. Jag är nästan säker, att om fattigvården blefve skiljd från sockennämnds-befattningen, så skulle mången prest och mången civil embetsnan af menniskokärlek och hederskänsla åtaga sig de fattigas vård, och för: tillfredsställelsen att kunna uträtta något godt icke räkna på det besvär, som derigenom förorsakades. En annan omständighet, som bör observeras vid dylika inrättningar, anser jag mig också böra omnämna: föreståndaren bör ingalunda årligen ombytas, såsom nu sker med sockennämnden. Första året, då jag visserligen hade lika god vilja.som nu, men icke den erfarenhet, som uti ett för mig främmande ämne er-. fordras, bedrefs fattigvården med en förlust af 780 rdr riksgälds. Deremot, de följande åren, då jag af erfarenheten fått lära mycket, bedrefs arbetsinrättningen med den fördel, att dessa 780 rdr blefvo -betäckta, utan att församlingen behöft göra något vidare tillskott, Jag gör mig den glada förhoppning, att när det biir allmännare bekant, att den i Själevad organiserade arbetsinrättning i så många år burit sig med så små bidrag al församlingen, och likväl uträttat ganska mycket godt samt kunnat lemma åt de fattiga ett understöd af 2600 rdr om året, så skall deraf en och annan uppmuntras att också göra försök dermed , på sin ort. Och uti sådan afsigt har jag uppsatt och til allmänhetens kännedom velat sprida underrättelse om. den i Själevad organiserade fattigvårdsinrättning, som flera års erfarenhet visat medföra minsta tunga för församlingen och största fördel för de fattiga. Själevad den 30 December 1848. Carl Joh: Holm. (Insändt.) Svar på frågan om Crusells Galvaniska kurmethod. Vid :svenska :läkaresällskapets sednaste sammankomst erhöll jag uppdrag att: besvara den i A. B. :0 9 framställda fråga: Hvad sällskapet fått sig vidare bekant om dr Crusels galvaniska kurmethod, och hvad utsigt kan finnas att dess införande i Sverige snart blir -realiseradt? j Då jag måste antaga, att Ins. icke velat affordrå sällskapet en afhandling om ifrågavarande kurmethod, (ty: dylika fordringar, om de oftare och i åtskilliga ämnen förnyades, skulle omöjligen af sällskapet kunna genom allmänna tidningarna uppfyllas), utan endast en historisk notis, om något och hvad i detta ämne hos oss blifvit åtgjordt; får jag pligtskyldigt meddela: att sällskapet å sin sida gjort hvad det kunnat för att göra saken känd, då det i sin tidskrift, Hygica 4847, p. 625 etc., med författarens medgifvande låtit införa den bästa afhandling, som hittills utkommit i detia ämne, nemligen : Om Gaivanismen såsom läkemedel, af d:r Willebrand. Frågan har visserligen både långt förut och sedermera några gånger varit vid sällskapets sammankomster venti!erad, men sällskapet såsom sällskap har, icke kunnat på annat sätt, än som skett, befordra sakens framgäng Deremot tillhör det den enskilta läkaren, inom hyilkens praktiska gebit medlet visat sig användbart och vetenskapsmannen, att tillegna sig, och, om möjligt, draga nytta af upptäckten. Detta har ock verkligen skett. Sålunda är jag i tillfälle upplysa; att d:ir W. Lundberg, efter att hafva gjort en resa till Helsingforss enkom för att hos d:r Crusells förnämsta elev, d:ir Willebrand, med egna ögon sc denna kurmethods användningssätt och resultater, redan omkring 2 år begagnat samma method till åtskilliga äkommors botande. Doktorerna Svalin och Seve hafva likaledes länge betjenat sig. deraf och dir Nyman är för närvarande: sysselsatt med en fortgående serie af försök med samma medel i veneriska åkommor. I några sjukdomsformer är det ock försökt vid Kongl lazarettet. Nämnde h:rr läkare äro således bäst i tillfälle att lemna nöjaktiga upplysningar, och att betjena hjelpsökande; men då ännu ingen bland dem meddelat sällskapet någonmutförligare redogörelse för sin erfarenhet om mediets verkningar i serskilta sjukdomsfall, så kan jag nu enligt en inom sällskapet nyligen förefallen diskus sion, endast i allmänhet upplysa: att den galvaniska kurmethöden af våra läkare ännu icke blifvit använd möt så många sjukdomsformer, som af Crusell; att ingen liksom denne gjort dess utöfvande uteslutande till sin specialitet; att medlets applikation i vissa fall, serdeles i öppna sår, befunnits så plågsam, att patienterne ej gerna mer än en gång velat underkasta sig densamma; men att den för öfrigt i åtskilliga fall blifvit med god verkan och ofta använd. Slutligen får jag nämna, att alla meddelanden till sällskapet, således äfven de, som röra närvarande ämne, i den ordning de inkomma, blifva refererade i sällskapets tidskrift, Hygica, eller, om de äro af större omfång, i dess handlingar; hvarjemte de offentligen framställas genom den årsberättelse, som i Oktober månad hvarje år på sällskapets högtidsdag af dess sekreterare afgifves. Stockholm den 16 Jan. 1849. C. U. Sonden. Sv. läkare-sällskapets sekreterare. anm -m se GG GK GG L SAR