Aftonbladet – 16 januari 1849, sida 2

Hur har ni kommit hit ? Min mor och pastorskan i Skederid voro sysslingar. I den tiden, då ett... då ett tyranni utan like hade beröfvat mina föräldrar, hvad min farfars far genom tapperhet förvärfvat, och äfven sedermera bevisade denna fru dem och mig många tjenster. Ryktet om min oförmodade lycka hade hunnit äfven till henne... med-ett bref bjöd hon mig till sig och... jag reste.n Reginas blickar, som tycktes vilja tränga till djupet ai prinsens själ, hennes med det finaste koketteri utsökta klädsel, som så mycket ökade hennes bländande behag... allt bidrog att berusa honom, Utan att just så riktigt veta hvad han gjorde, lutade han sig ned ocb sade så sakta att, om äfven vördnaden för prinsen icke aflägsnat alla lyssnande, ingen af de omkringstående kunde höra det: Hvad du är skön och hvad jag älskar dig! Regina framhviskade, liksom till svar, det pseudonyma namn prinsen hos henne antagit... Ja, älskade Regina, jag är din Fridolin!, hviskade har tillbaka. Nu tillhörde segren henne... Men ehuru hennes hjert: slog, som ville det spränga bröstet. blef hon sin karaktär trogen. Ingen stolthet, ingen triumf... Svärmande blyg nedslog hon sina ögon... och prinsen behöfde all möjlig sjelfbeherrskning, att ej inför allas åsyn trycka henne sina armar. Alla i hans svit, äfven betagna af hennes utseende, funno på intet sätt besynnerligt, att en furste offrade några smickrets blommor på en sådan skönhets altare. De smålogo blott. Dittmar åter, som ej förlorat det minsta af denna lill scen — ty. om betydelsen af de ord som hviskades va han så säker, som de blifvit sagda åt honom sjelf — tycktes, så sällan det än hände honom, bringad ur fattning Denna obetydliga flicka, som han tilltrott endast högfär och lättsinnighet, hade vågat handla på egen hand — ty att hela resan var tillställd för att upptäcka den maske. rade älskarens stånd, insåg han väl... hön hade ju der till med antagit ett annat namn!... Afsigten var lätt för klarlig ..