vägens korthet eller längd inom tullarne. Med en kurs förstås att den åkande ej får stiga ut och låta åkaren vänta, samt åter sitta upp vidare, utan serskild betalning. iskytten för i går är ganska innehållsrik på qvicka och skämtsamma stycken. Vi citera här under blandade ämnen ett poem och här nedan ett slags bokhandelsrevy, deri bland annat animärkes det ganska egna förhållandet att två till julen utkomna kalendrar innehålla samma novell, original, med olika titlar: Vi hade tjugondedag Knut i går; jag har i Kirsteinska salongen haft otur på Tombola, men gjort en eröfring i ska ministerns väl maskerade kökspiga — jag har dansat julen ut, och nu är det slut Hvad har jag icke allt sett och lärt under denna jul! Lärt — ja. Denna tanka för mig helt otvunget till några anmärkningar öfver jullitteraturen. Jag har minsan icke glömt hvad jag lofvade i fjol, at! icke drävka er i den syndafloden. . det är icke sagd att hr Beskow upptar er i sin ark; han måste väl, likasom gubben Noak, i första rummet taga til sig allehanda fänad och af alla kräk på jordene smaskarne icke till förglömmandes . .. Mer tillåt mig vämna ett par, tre julkalendrar, som fallit mig i händerna; ni löper dervid ingen fara at drunkna, ehuru mina böcker för ingen del äro torra Här är till en början Nordstjernan med sitt halfva dussin porträtter af mer och mindre ryslig likhet titta bara på vår store Thomander och vår omtyckta Wilhelmina! — och en text, som par hundra sidor, tror jag. Om Nordstjerar icke innehåller så många berömda namn som dess föregångare, bör icke förläggaren lida för det; hr 1f Wingård torde, vid bristande afsättning, inköpa hela upplagan, efter han kommit dit för så godt pris. Det är ej hr Rylanders fel att våra snillen icke vexa som svampar. Nästa gång blir det min och lilla Pontins tur, vill jag lofva. Hvad säger jag? Vi hafva ju äfven hr Gustave Backman, den snillvike poeten på två språk i en tid, då poeter på ott språk blifva alltmera sällsynta,. Af författarinnor lära knappt flera vara att draga på än mamsel a Amalia Lundeberg och Sophie Sager. Om :isz vore i lynne att tala ett allvarsamt ord, så skulic jag apropå Nordstjernan föreslå, att våra utmärkia tonsättare också en gång finge sin plats der; deras konst sammanhänger ganska innerligt med vitterlexen. Här finnes två med namnet Lindblad, en van Boom, en Dannström, en Perns, en Bauck ... Komisk kalender är lika finurlig som de föregående åren. Den har en humoristiskt-filosofisk inledning. som går ut på att bevisa, attBlet närvarande är endast det förflutna i en ny upplaga, att allt här i verlden endast är ett gammalt omvändt, reparceradt och dekateradt plagg, ja att sjelfva den komiska kalendern för 4849 endast är 4848 och 48427 årens uppstufvade välfågnad, som åter till 18350 skall stufvas upp ånyo, men att ni dock skall tro er läsa något nytt, och, förf. hoppas, äfven njuta deraf sisom något sådant, just derför att ni utan tvifvel ziorde detta i fjol och alltså enligt tingens eviga cirkelgång måste göra detsamma i är. Det kan så vara. Jag behöfver icke påpeka någonting visst i denna kalender der det mesta är jemngodt; låt mig bara låna en bit mosaik,! Ått furstarne i allmänhet icke synnerligt tycka om ett raskare framåtskridande, är i sjelfva verket en naturlig sak. Purpurn har i detta fall af gammalt heit annat att brås på; den förskref sig, som man vet, från en snäcka. Jag finner alt en af mig efter S. T. häromsistens anförd uppgift om en gammal ätt i Småland egentligen förskrifver sig från den komiska kalendern. Men hvarifrån komiska kalendern åter fått sin historiska roman Elvira, som, under namnet Catharina, även förekommer i kalendern Gråkappan, det må de resp. utgifvarne med sitt samvete afgöra; de hafva ingendera citerat källan. O tempora, o mores! O Posttidning, hvad säger du. härom ? de kära