Aftonbladet – 13 januari 1849, sida 1

1 200 francs. Lagförslaget angående sättet, hvarpå allmänna undsättningsväsendet skall organiseras i staden Paris, är nu tryckt och ätIdeladt. Den af hr Frichon deröfver afgifna berättelse slutas med följande ord: Undsättningen af det allmänna bör, sedan den blifvit bestämd i grundlagen, få en ny karakter. Den bör vara vidsträcktare, kraftigare linskränker sig allena till lindrandet. af sjukdom och nöd. Den bör framför allt afse att förekonima eländet, genom att bekämpa dess orsaker, samt genom erbjudandet så vidt möjligt åt alla medborgare, att kunna genom arbete försäkra sig om medlen till utkomst; ty det är först sedan detta mål uppnåtts, som den vackra tanka kan anses realiserad, som lagstiftarne nedskrifvit i grundlagen., Den af några fransyska tidningar utspridda underrättelsen, att presidenten i nationalförsamlingen Armand Marrast skulle tillkännagifvit sin önskan att icke blifva återvald nästa gång, motsäges genom en skrifvelse från Marrast till den tidning, som först hade berättat saken. Han förklarar der, att han aldrig hade söktden ifrågavarande hedersplatsen förr än samma dag, då han första gången valdes; och att, då han sedan fem gånger efter hvarandra blifvit återvald med så stor majoritet, utan något bemödande å egen sida, skulle det vara lika stor otacksamhet om han afsade sig evt sådant förtroende, som det hade varit anspråksfullt om han sökt det. Assistanskontoret i Paris har under dagarie ifrån den 26 till den 29 Dec. varit ovanligt anlitadt och mer än under någon föregående motsvarande tidrymd sedan Februarirevolutionen. Men orsaken till detta förhållande torde till en del kunna sökas uti nyårsdagens annalkande, hvilket i Paris motsvarar vår julafton, och är en dag då alla skola spendera. Vigtiga statistiska upplysningar för bedömandet af tillståndet i Frankrike under förflutnaåret. Den nya handelsdomstolen i Seinedepartes mentet, d. v. s. i Paris, som blifvit vald ienlighet med en författning af den 24 sistl. Augusti, öpphades med början af innevarande år. Uti det invigningstal, som vid detta tillfälle hölls af presidenten och som finnes tryckt i Monitören, förekommer en statistisk tablå öfver året 1848, som är af stort intresse genom de upplysningar den lemnar om vissa juridiska eller andra officiella akter, hvilka till en viss grad utgöra en barometer på affärernas tillstånd. Af dessa akter finner man med stor förundran, att antalet af bankrutter under de sista tolf månaderna högst obetydligt öfverstigit antalet för en lika lång tid närmast förut. Den föregående. årssessionen hade neml. utvisat 1139; den nuvarande deremot endast 912 — således ett vida mindre antal af verkliga bankrutter. Till det sednare antalet måste likväl läggas 307 liqvidationer med ackord, hvilket gifver en summa af 1219. Det måste medgifvas att en tillvext ifrån 1139 till 1219 icke är på långt när så betydlig, som man kunnat förmoda och att berättelserna om de förfärliga, verkningar, som revolutionen haft till förstöring af affärerna, varit öfverdrifna; ty den ifrågavarande sifferjemförelsen är ett bevis, som ej låter sig jäfvas. En orsak hvarföre cessionerna icke varit flera, söker man emellertid äfven dels uti den beredvillighet fransyska banken visat sina gäldenärer, att underlätta deras uppgörelser; dels också i den mildhet och moderation, som kreditorer-i allmänhet. ådagalagt. Afven andra sifferresultater antyda, att affärsförhållanderna icke varit så förtviflade, som det från många håll utmålats; ehuru synnerligen arbetare i lyxartiklar lidit af minskad förtjenst, och en enorm minskning egt rum uti införsel af varor från andra länder. Ingångna bolag hafva under det förflutna året varit 587; under det föregående 869; eller en skilnad af 166. Detta är visserligen mycket; men är likväl en ringa minskning om man betraktar alla de orsaker, som kunnat afskräckt företagsamheten. Man har,, yttrar presidenten, förut trott att det onda varit vida större; och hvarje sanningsvän skall af dessa siffror kunna bedöma huru stor öfverdriften i deklamationerna varit hos de journaler, som äro fiendtliga mot republiken. När man läst dem skulle man tro, att alla affärer voro afbrutna och handeln död. — En anmärkningsvärd omständighet i annat hänseende är, alt ibland det ofvannämnda antalet bankrutter, hafva endast 61 fall förekommit, i hvilka cessionen Hblifvit förklarad icke ursäktlig; och blott i tre fall hafva bedrägliga förhållanden befunnits ega rum. — Detta lemnar ett förmånligt bevis på moralisk noggranhet i affärer, hos fransmännen. På denna moraliska anda hos dem, företrädesvis framför flera andra sta fröken Regina, hur ämnar hon nu inrätta ss 0. och bättre beräknad än det understöd, som FI