Aftonbladet – 12 januari 1849, sida 3

sen den vänligaste uppsyn. All detta sammanlagdt innefattar åtminstone mer än halft beIvis, att om också icke något fredsbrott skett mellan Sverige och Preussen, så måste likväl förhållandet till Preussen på den tiden långt snarare anses krigiskt eller åtminstone i hög grad spändt, än fredligt. EUROPAS FINANCIELLA STÄLLNING. (Ur belgiska tidningen la Nation.) Ingen kan betvifla, att Europas ekonomiska och financiella förhållanden till stor del föranledt de sednaste hvälfningarne, både i de länder, der politiska orsaker hafva framkallat revolutionerna, och i dem, der skenbart lugn ännu råder. En öfverblick af Europas financiella ställning i allmänhet skall derföre sätta läsaren i stånd att bedöma krisens vigt och dess sannolika resultater. Den del af folkens börda, som nu trycker dem tyngst, är statsskulderna, uppkomna genom de långa krig, i hviika åtskilliga länder hafva invecklat sig under och efter Ludvig XIV:s regering och särdeles vid nuvarande århundrades början, samt genom utrustningen och underhållet af de stående härarne och flottorna, hvilka icke blott slukat en stor del af folkens arbetsprodukt, utan äfven borttagit från det produktiva arbetet en stor del af samhällenas friskaste och största krafter. De curopeiska staternas skulder kunna upptagas till följande belopp, i runda tal: Storbritannien . . . Bko Rdr 10,320,000,000, Frankrike . ..... 3,840,000,000. Holland ....... -1,920,000,000. Ryssland och Polen -1,320,000,000. Spanien .....- , 1,116,000,000. Österrike . ..... -1,008,000,000. Preussen. . .....D 360,000,000. Portugal. ...... ooM 336,060,000. Neapel... ...- P 312,600,000. Belgien ...... . 300,000,000. Danmark ...... M 216,000,000. Sicilien .....- M 168,000,000. Kyrkostaten. . ... oM 156,000,000. Grekland . vo... 926,000,0009. Bäjern . ......36,000,000. Hamburg ...... M 16,800,000. Frankfurt ...... 12,000;000. Bremen ...... P 7,200,000. 21,540,000;000. Icke specificerade skulder 2,580,000,000. Bko Rdr 24,120,000,000. Denna skuld drager en årlig ränte af öfver 1200 millioner rdr, hvartill kommer åtminstone 250 till 300 millioner i uppbördsoch förvaltningskostnad. Jemte denna börda, i sig sjelf nog stor (när man besinnar att endast folkets arbete kan frambringa medlen till dess betalande), bör läggas kostnaden för den ständiga beväpningen och dermed följande utgifter. Å De europeiska staternas stående härar utgöra för närvarande, enligt lägsta beräkning, 2,800,000 man, hvilka underhållas till sjös och lands, till de respektiva regeringarnes försvar. Föda, kläder, vapen och gage åt en sådan massa af menniskor samt arsenaler; fästningar och flottor, jemte alla dertillihörande omkostnader, uppgå till icke mindre än 1,440,000,060 rdr. Om man antager att hvarje vid försvarsverket anställd man kunde genom åkerbrukseller annat arbete förtjena 44 sk. bko om dagen, så blir den summa, som går förlorad för det allmänna och som följaktligen bör tilläggas ofvannämnde utgift, 2400 millioner rdr om året. Lägges härtill. den tunga bördan af staternas förvaltningskostnader, sinekurer och pensioner, hvilka alla icke kunna upptagas till mindre än 300 millioner årligen, så kan man göra sig ett begrepp om hvad som hindrar arbetaren från att af sitt arbete hemta der ersättning, han annars med rätta skulle njuta. : Och om man till allt detta lägger. den otaliga massa af menniskor, som icke göra någor kroppseller själsansträngning för att förtjens sitt uppehälle, utan lefva af andras arbete. skall man icke längre förundra sig öfver att. i trots af regerihgarnes försök samt ekonomisternes och filantropernes bemödanden, arbetaren blir allt fattigare och pauperismen tillvexer i Europa. Europas befolkning är mer än 250 millioner; den väpnade styrkan af alla slag, polis ete. inberäknadt, 2,800,000; personer anställde i statens tjenst 2 millioner; sysslolöse och improduktive 20 millioner. Ar det icke klart, att denna börda är för tung för befolkningen; att styrelsen och den skyddande makten kösta för mycket; att en ständig beväpning, besoldad, klädd, försedd med husrum, född och I väpnad af folket, mycket bidrager till systemets upprätthållande? Och visar icke detta klarligen, att de sednaste revolutionerna hafva verkat blott såsom en fjäder i vågskålen, betraktade såsom orsak till den rådande nöden i Europa. Regeringarne böra, om de vilja hafva lugn och ordning, vända sin uppmärksamhet åt en förbättring i den nuvarande förvaltningens slöseri och ruinerande system, samt bemöda sig alt förskaffa åt arbetaren en större ande! i produkten af den jord han odlar och åt alla slags producenter en större andel i styrelsen afhvars och ens land. LITTERATUR. Europeiska nationerna, deras seder, bruk och klädedrägter. Detta häftevis utkommande larbete är, enligt uppgift, sammanfattadt efter Ide nyaste och tillförlitligaste källor, (t. ex Malte Brun); texten bearbetad af mag. IL. WeIsterberg, och det hela illustreradt med planIcher, litografierade af C. ÅA. Dahlström. MHäral