Aftonbladet – 12 januari 1849, sida 3

— DulldHldH Hut VvVraadit HP test btrE? PUuSvuvHeT fy Sie den åtalade artikeln icke skulle vara af smädlig el ler förgriplig beskaffenhet, så får jag endast fästa domstolens och den blifvande juryns uppmärksamhet: derå, att artikeln innefattar sådana tillvitelser, som uttalade om cn enskild person, otyvifvelaktigt skulle för ärekränkande och följaktligen brottslige anses. och de blifva det i ännu högre grad, då de i tryck framställas mot monarken i en främmande stat, med hvilken Sverige är i fredligt förhållande. Under förutsättning att min vederpart redan anfört allt hvad han till sitt försvar har att ändraga öfverlemnar jag nu åtalet till afgörande, dervid åberopande det i stämningen framställda ansvarspåståendet, samt förklarar mig beredd att genast nämna de personer, hvilka det åligger mig att till ledamöter i den blifvande juryn utse. Stockholm den 44 Januari 1849, S. de Mar. Detta anförande är ganska väl uppstäldt; det böf emedlertid måhända icke lemnas ur sigte, att det var med svenska regeringens goda minne, som Preussens hamnar blokerades och Preussens fartyg uppbringades af Danmark, under det svenska trupper lågo på Fyen för att vid behof understöoja danskarne; svenska officerare fingo permission, för att gå i dansk tjenst emot den i Slesvig varande preus: siska armåeen, samt de svenska fartyg, som voro ute på kryssning, icke just visade Preussen den vänligaste uppsyn. Allt detta samman: lagdt innefattar åtminstone mer än halft bevis, att om också icke något fredsbrott sket! mellan Sverige och Preussen, så måste likväl förhållandet till Preussen på den tiden långt snarare anses krigiskt eller åtminstone i hög grad spändt, än frå edligt.