UTRIKEEN. FRANKRIKE. Det berättades såsom säkert att ministrarne tillbjudit general Cavaignac marskalkstafven, men att han skriftligen undanbedt sig denna värdighet. Han visade sig ej i nationalförsamlingens sessioner den 29 och 30 Dec. och man tror, att han för någon tid drager sig alldeles tillbaka. De två ministrarnes afgång och finansministerns brydsamma ställning utgör föremål för stora betänkligheter. Begge de ofvannämnda dagarna visade sig i mnationalförsamlingen en stark jäsning. Bixio, som återtog sin plats på venstra sidan, lärer haft märkvärdiga upplysningar att meddela sina vänner angående anledningen till sitt afsked, och det omtalas, att Ludvig Bonaparte skall visa sig alltför enrådande och egenmyndig. Thiers, Bugeaud, Mole och Changarnier anses såsom de osynlige ledarne af den regeringspolitiken, hvilken börjat väcka så mycken misstanka. Det är fråga i många klubbar, att understödja interpellationen angående orsaken till ministerkrisen. I nationalförsamlingen hafva blifvit väckte flera motioner, som åsyfta en återgång till gamla systemet. Så har t. ex. Radols, föreslagit tidningsstämplingens återinförande; Jöuins, återkallandet af de lagar som landsförvisa äldre Bourbonska och Orleanska familjerna. Bateau har föreslagit att nationalförsamlingen målte upplösa sig den 19 Mars samt de nya valen ske så tidigt, att den nya lagstiftande församlingen må kunna församla sig den 20 Mars. ., Erkebiskopen af Paris har rest till Gaöta för att uppvakta påfven. Det troddes att diplomatiska kårens uppvaktning hos republikens president skulle ske på nyårsdagen. STORBRITANNIEN. ,Times, uppfordrar den nya presidenten i fransyska republiken att framför allt befria Frankrike från en plåga, som år lika tryckande och skadlig för bade fransoser och fremlingar, och denna är passordningen. Presidenten Louis Napoleon, säger detta blad, var i England; han har vistats der och genomrest de tre konungarikena härs och tvärs, och vi fråga honom, om han nånsin varit nödsakad