Aftonbladet – 9 januari 1849, sida 2

aliska och materiela förkofran), för hvilet föreningen utsatt ett pric af 300 dukater. — — Mamsell Lindmarks recettspektakel i går safs för nära fullt hus. Den första pjesen hette: Mannen ungkarl och hustrun enka, hvilken itel skulle reta nyfikenheten, i fall man icke på kongl. teatern otaliga gånger sett att det går för sig att vara tre hustrurs man och dock ungkarl och om man icke kände till ordspråket ;det är ett öde att vara gift och ingen man hax Pjesen är liflig ooh underhållande, ! ifversatt från franskan. Enfalden från landet,! som derefter förekom, förhåller sig till det första stycket som en gammal tysk gravyr till en fransysk litokromi; det är icke riktigt i vår tids smak, men har sina löjliga situationer och nqvickheter, åt hvilka man väl kan skratta. — Recettagerskan fick vid några tillfällen emottaga lifliga bifallsyttringar. — I Tidningen Najaden uppgifves att enligt i Carlskrona gjord beräkning öfver huru riksdagsmannavalen komma att der se ut, om de skedde efter det hvilande Kongl. förslaget till ny Riksdagsordning, så skulle embetsoch tjenstemännen helt och bållet bestämma desamma, emedan deras röstantal der förhåller sig till, alla andra folkklassers, såsom 8 till 2. Najaden tror, att resultatet skall utfalla lika i Jönköping, Christianstad, Upsala, Lund och till med i Stockholm. 4 : — I Malmö nya Allehandav berättas, att chefen för södra skånska infanteriregementet, hr generalmajor E. A. Peijron blifvit förordnad att tillsvidare fungera såsom befälhafvare för första mllitärdistriktet. — Det måste vara af intresse för heia allmänheten, att de flere serskilda åsigter och idker, som äro gängse rörande representationsfrågan, och dela tänkesätten derom, komma till full reda med hvarandra på diskussionens väg; emedan omdömet endast genom en sådan förutgående ämnets granskning från alla sidor kan vinna en fast grund, och hvar och en utan förhastande för sig sjelf afgöra, om det hvilande representationsförslaget lämpligast bör antagas eller förkastas. — Det är bekant, att Aftonbladet och dess förläggare från ett och annat håll fått höra åtskillig smälek, i anledledning af yttrandet om svårigheten att nu genast kunna deciderap sig i afseende på sistnämnda punkt. I allmänhet är det just också ingen rekommendabel ställning, i hvilken fråga som helst, att vara odeciderad; icke heller plägar detta i allmänhet vara Aftonbladets sak. Då man emedlertid af polemiken i diverse tidningar ser, huru många nya synpunkter och anmärkningar ännu framställas och huru skiljaktiga åsigterna ännu äro, icke blott i hufvudsaken, utan äfven i afseende på åtskilliga argumenter, om hvilkas egentliga valör det är nödigt alt sammanjemka sig, innan man kan bestämma deras inverkan, ochj då i allt fall den omständigheten återstår, att frågans definitiva afgörande väsendtligen beror, eller åtminstone borde bero på landets opinion i det hela, som ännu icke haft nog tid att gifva sig tillkänna, så skall den varsamhet, Aftonbladet tillstyrkt, att icke förhasta sig med det hvilande förslagets förordande, sannolikt gillas. — Under tiiden få vi tillfälle att upptaga till skärskådande en och annan af de öfriga tidningarnes framställningar om detta ämne. Ett sådant skärskådande är framför allt påkalladt i anledning af AÅftonpostens artiklar. Nämnde tidnings red: synes hafva åtagit sig att, såsom ordspråket säger: ,rida för rusthållet för det hvilande förslaget. Ganska bra. Men till sitt försvar använder A. P. åtskilliga skäl, hvilka förekommt oss serdeles svaga och till en del innefatta oriktiga förutsättningar, som icke böra lemnas obesvarade. Läsaren erinrar sig t. ex. hurusom Aftonposten i ett föregående nummer hade, till stöd för det hvilande förslagets antagande, anfört den bevekliga omständigheten, alt man icke borde för länge leka med agitation, samt dervid tilllika pekat på revolution, o. s. v.; äfvensom Aftonbladets svar härpå. Aftonposten, under erkännande att den icke misstänker Aftonbladet att arbeta för eller önska en revolution, yttrar nu sednast bärom följande: Men hvad vi tro är, att om agitationeni bögar nas för en hop obestämda. satser, för sväfvande de klamationer, för fronderi, med ett ord, för något annat än ett klart insedt och framstäldt mål, hvars konseqvenser ligga för öppen dag, då väcker en sådar agitation en oro, en. bitterhet, ett missnöje i sin nena, som kan åstadkomma revolution, utan att der som släppt ut vindarne ur säcken, med bästa vilj: li verlden, kan styra deras rigtning eller lugna stor Imen. Exempel härpå saknas hvarken i historier eller för dagen. Hvad innebär nu detta stycke? . Tillåt oss I bästa Aftonpost, att fråga, om deri egentliger finnes något annat, än detta den politiska för Iskräckelsens böneformulär, som man sedar llångliga tider kumnat läsa år ut och år in. de numera saligen afsomnade tidningarne Gran Iskaren, Journalen, Axplockaren, Statstidningen I Samlaren i Strengnäs, Svenska Biet, Morgonen I Tiden, Upsala Korrespondenten, Carlstad Itidning, m. fl.; med ett ord, hos de sta Itionära ideernas salarierade eller devuerad