Aftonbladet – 4 januari 1849, sida 1

EON RESETESTER RES 3 skap är den skyldige, och i nödfall äfven pligtad till skadeersättning och upprättelse. Behöfliga modifikationer häri för armiön och sjöväsendet förbehållas särskilda lagar. 5 9. Dödsstraff, utom då de föreskrifvas af krvigsrätten, eller af sjörätten, i händelse af myteri, äfvensom schavott, brännmärkning och kroppsstraff, äro afskaffade. S 40. Hemmet är fridlyst. Husvisitation tillåtes blott i följande fall: 1) I kraft af domstolsbeslut med motiver, som genast eller inom nästföljande tjugufyra timmar tillställes -yederbörandeperson. 2) I händelse af förföljelse på bar gerning af lagligen berättigade tjenstemän. 3) I defall och former, hvari lagen undantagsvis berättigar särskilda embetsmän dertill, äfven utan domstolsbefallning. Husvisitationen måste, om möjligt är, ske med tillkallande af husfolket. Hemfriden är intet hinder för häktandet af en vid domstol anklagad person. . S 44. Seqvester på bref och papper fir, utom vid fall af arrestering eller husvisitation, blott ske i kraft af domstolsbefallning med motiver, och dessa ordres skola genast, eller inom nästföljande tjugufyra timmar, tillställas) den personen som befallningen angår. S 42. Brefhemligheten garanteras. De inskränkningar, som förekomma vid kriminella undersökningar och i händelse af krig, skola bestämmas islagstiftningen. Artikeln IV. S 13. Hvarje tysk äger rätt att genom tal, skrift, tryck och teckningar fritt yttra sin mening, Tryckfriheten får under inga omständigheter och på intet sätt inskränkas, suspenderas eller upphbäfvas genom i förväg lagda hinder, såsom censur, borgen, tillåtelser, pälagor, inskränkningar för tryckerierna eller bokhandeln, postförbud, eller andra inskränkningar i den fria rörelsen. De pressförbrytelser, hvilka på cembetets vägnar åtalas, afdömas medelst jury. : En tryckfrihetslåg skall utgifvas af riket, Artikeln V. 8 14. -Hvarje tysk har full trosoch samvetsfrihet. Ingen är skyldig att yppa sin religiösa öfvertygelse. 45. Hvarje tysk är fri uti sin gemensamma husliga, eller offentliga religionsöfning. Förbrytelser och förseelser, som begås vid utöfvandet af denna frihet, bestraffas enligt lag. S 46. ÅAtnjutandet af individuella och medborgerliga rättigheter får hvarken betingas elier inskränkas af trosbekännelse. Densamma får ej heller lägga något hinder för medborgerliga pligter. 8 47. Hvarje religiöst sällskap ordnar och förvaltar sjelfständigt sina angelägenheter, men underkastas dock de allmänna statslagarne. Intet religiöst samfund åtnjuter några företrädesrättigheter af staten; hädanefter finnes ingen statskyrka. Nvya religiösa samfund få bildas; de behöfva ej få sin bekännelse erkänd af staten. S 48. Ingen skall tvingas till någon kyrklig handling, eller högtidlighet. 8 49. Edsformuläret skall hädanefter lyda sålunda: Så sannt mig Gåd hjelpe. S 20. Aktenskapets borgerliga giltighet beror blott på fullgörandet af civilakten; kyrkliga föreningen eller vigseln kan blott äga run efter civilaktens fullgörande: Olikhet i religion är intet borgerligt hinder för giftermål. 21. Kyrkoböckerna skola föras af kyrkans myndigheter. AE talen, förArtikeln VI. S 22. Vetenskap och lära äro fria. s 23. Undervisnings-och uppfostringsväsendet står under statens öfveruppsigt, och är, med undantag af religionsundervisningen, befriadi från al tillsyn å presterskapets sida. s 24. Det står hvarje tysk fritt att grunda undervisningsoch uppfostringsanstalter, så snart han inför vederbörande embetsmyndighet ädagalagt sin lämplighet dertill. Undervisningen inom familjen är icke underkastad någon inskränkning. S 25. För den tyska ungdomens bildning skall öfverallt tillräckligt dragas försorg genom offentliga skolor. Föräldrar och målsmän ega icke rätt att lemna sina barn och myndlingar utan den undervisning, som är föreskrifyen för de lägre folkskolorna. 26. De offentliga lärarne hafva statstjenstemäns rättigheter. . : Ur mängden af pröfvade anställer staten lärare vid folkskolorna, med kommunernes medyerkan enligt lag. S-27. För undervisningen i folkskolorna och de lägre näringsskolorna erlägges ingen afgift. Obemedlade skola i alla offentliga undervisningsanstalter åtnjuta fri undervisning. S 28. Hvar och en eger att fritt välja sitt vite genus och för detsamma utbilda sig huru och hvar han vill. Artikeln VII. N S 29. Tyskarne hafva rätt att fredligt och utan vapen församlas; serskildt tillstånd dertill erfordras icke. Folkförsamlingar under bar himmel kunna förbjudas, då man skönjer tydlig våda för ordning och allmän säkerhet. S 50. Tyskarne hafva rätt att bilda föreningar. Denna rätt får icke inskränkas genom i förväg lagda hinder. S 31. De, i SS 29 och 30 innefattade bestämningarne hafva också tillämpning på armåen och krigsfiottan, så vidt icke disciplinärföreskrifter tåla AA arnAn AT Få