Aftonbladet – 2 januari 1849, sida 1

Article Image
6 eftermidd. RNE SA NET INN TRETORN DETTE ERE ENARE 2 TT T— uppgift att lösa, nemligen att grundlägga en I sansad och ärlig republik. Lifvad af foster landskänsla skall jag städse följa framskridanI dets bana, utan att vara reaktionär eller utoI pist. Måtte vi göra hvad godt är, om vi icke I förmå göra hvad stort är! i SPANIEN. Det berättas att Narvaez lyckats skingra det oväder, som hotade att utbryta öfver honom, I till följd af hans inblandning i drottningens I privatangelägenheter. — Öfverste Santjago har måst lemna Madrid. I det throntal, hvarmed drottningen öppnade I Cortes sammankomst den 43, yttrades äfven, latt regeringen erbjudit påfven en asyl i Spanien. General Zarco, som varit sänd till Petersburg, har icke der blifvit afkejsaren emottagen såsom spanskt sändebud, utan måst återvända med oförrättadt ärende. Ry kabinettet synes anse Carlisternas sak i Spanien stå bättre än någonsin. — Nyårsdagen kan i ett afseende räknas såsom den angenämaste dag på hela året, emedan det är de goda önskningarnas och förhoppningarnas dag, och isynnerhet emedan de utbyten som då erhållas af vänliga helsningar i allmänhet åtminstone den dagen äro uppriktiga. I år tycktes nyårsdagen likväl, oaktadt en klar och frisk väderlek, i:ke vara fullt ut så liflig som vanligt. Orsaken härtill var sannolikt mycket att slädföre saknas, ty de klingande bjellrorna, de frustande eller flåsande hästarna och det lofliga åkareembetets medverkan hafva sin goda andel i det muntra hvimlet och den allmänna rörelsen på denna dag vid sådana tillfällen, när den pillustreras at ett godt slädföre och en behaglig vintertemperatur, tre å fyra grader under fryspunkten. Somlige påstå ock att nyårsvisiternas antal var hetydligt mindre i år, än vanligt, men detta kan, af skäl som nyss nämndes, ej så noga bedömas. Deremot fingo de, som icke haft tillräcklig motion på förmiddagen, en serskild anledning att taga sig en sådan på eftermiddagen, k klockan före fem, då klämtning tillkännag f att elden var lös inne i staden inom broarna, hvilket befanns vara på den trånga Köpmangatan i en hökarebod, tillhörig viktualiehandlaren Ölund. Såsom det berättas troddes det, att vid inventeringen af lagret derstädes ett ljus blifvit qvarlemnadt och på något sätt itändt. Tillbudet var svårt nog, emedan en hop brännbara fetvaror funnos i boden och emedan gatan är trång, men alltsammans blef lyckligtvis släckt innan elden hann genomtränga trossbottnen till öfre våningen. Nyårsbalen på aftonen var sig temligen lik; antalet sålda biljetter 650 (omkring 1350 mindre än sistlidet år). Damersas antal var i synnerhet mindre än vanligt. Såsom hela verlden känner, är denna bal egentligen ett slags offentlig courdag, då den kungliga familjens medlemmar, beledsagade af sin stora hofuppvaktning, göra sitt årliga besök hos herrar femtio äldste och den borgerliga verldens notabiliteter i öfrigt. Afven i år hedrades börsen med samtliga den kongl. familjens besök, med un dantag af Prins Gustaf, som var hindrad af opasslighet. En angläs, en vals, ett par francäser och en polka uppspeltes och dansades, hvarefter den vanliga ronden gick för sig, och den Kongl. familjen afreste klockan något öfver 44. De damer som hade den utmärkelsen att dansa med de Kongliga Prinsarne voro: fru Engelmark, fru Carl Settervall, demoisellerna, Schwan, Björling, Smerling, Frestadius och Rameån. Prinsessan Eugenie dansade med konsuln C. Arfved-on och grosshandlanden C. F. Bohnstedt. Börsvåningen är, efter den för ett år sedan undergångna reparationen och den -nya möbleringen, onckligen en af de elegantaste lokaler man kan se, vid en så rik eklärering som den af sistlidne gårdag. Det enda att önska; men som tyvärr ej står alt vinna, vore ett större vtrymme i sjelfva balsalen; ty äfven med 630 personer, såsom i går, förmärktes någon trängsel och en besvärande värme. — Vid beviljandet den 13 i förl. månad af ett utaf statskontoret begärdt anslag af 500 rdr bko till gratifikationer åt sådane e. 0. tjenstemän inom verket, hvilkas biträde anlitats för befordrande af göromålens oafbrutna och skyndsamma gång under sednare hälften af sistförflutna år, har regeringen förklarat, att så beskaffade ersättningar endast må för framtiden ifrågakomma i den händelse, att af tillfällig anledning någon e. o. tjensteman måste anlitas om annat och större biträde än af sådane vanligen påfordras.

2 januari 1849, sida 1

Thumbnail