Aftonbladet – 30 december 1848, sida 1

KORRESFONDENS-ARTIKEL. (Från Red:s korrespondent.) Paris den 19 Dec. 1848. Innan detta bref hinner ankomma har säkert underrättelsen redan anländt om presidentvalets utgång och att Louis Napoleon är den segrande. Denna nyhet har troligtvis väckt lika stor förvåning i Sverige som här. Fransmännen sjelfva tyckas i sanning undra öfver den stora pluralitet han erhållit. Till och med hans egna anhängare, hvilka så ifrigt arbetat härför, veta icke riktigt huru de böra betrakta sin seger. Måtte blott framtiden ej snart komma att visa, att de handlat illa mot sitt fädernesland. Platsen är svår att fylla. Partierna hafva mött hvarandra vid samma mål, men på olika omvägar och af olika åsigter Innan ännu den nye presidenten inträdt i sin befattning, börja redan legitimisterna öppet erkänna, att de endast anse honom såsom ett medel eller ett trappsteg till en annan, som de påstå, bältre styrelse. De vilja nu hafva nationalförsamlingen upplöst, den de anse för mycket republikansk och der två tredjedelar visat sig vara emot Napoleon, i den förhoppning att kunna leda valen till nya representanter lika obehindradt som de ledt valet till president. De viga till och med söka uppegga folket mot den nya konstitutionen, derföre att den endast blifvit antagen af nationalförsamlingen och icke vwvoterad af folket. Lömskt hålla de bakom skölden idten om en annan konstitution, hvilken lättare skulle kunna öfverträdas och utstaka banan för en ny återgång till konungamakten. Att allt detta, om deras planer lyckades, endast skulle leda till nya revolutioner, derom är man fullt öfvertygad, likasom att försöken att återfå Henric V komma att kosta Frankrike dyrt, ty republikanska partiet gifver icke vika. Det vackra Elyste-Bourbon, beläget i faubourg St. Honorå, och hvars vidsträckta trädgård leder ut åt Champ-Elysces, iordningsättes nu med full fart för den nyvalde presidentens räkning. Några af hans närmaste vänner hafva fått uppdrag att ur Garde-Meubles utsöka allt hvad som kan behaga prinsen och på en sång tillfredsställa både hans smak och hans beqvämlighet.Afver detta palats, ehuru öfvergifvet eller, som det tycktes; bortglömdt under medborgarekonungens regering, kan dock räkna sina anor oeh utgöra ett blad i Frankrikes historia. Det var der den store kejsaren nedsteg, då han återkom från olyckan vid Walerloo. Det var der han abdikerade till förmån för konungen äf Rom, der, som: han tillbringade de sista stunderna innan han för evigt emnade Frankrikes sköna hufvudstad. Murat, kejsar Alexander, Wellington och hertigen: af Berry hafva der varit boende längre eller korjare tid. Under den förra stora revolutionen förvandlades slottet till styrelsens tryckeri, Den olycklige Ludvig XVI tillbragte der många sorgens och bekymrens timmar innan han störtades från den vacklande tronen, och gå vi ännu längre tillbaka i det förflutna, återinna vi der madame Pompadour, Ludvig XV och hertiginnän af Bourbon. — Palatset är således värdigt den ära som nu vetlerfares det. Måtte blott pripsen der finna si8 väl oeh igke