Aftonbladet – 29 december 1848, sida 2

arbete pröfning in plemnis. Mera härom 1 det följande. TIDEN ; OCH SVERIGES SAMHÄLLSFRÅGOR. Demokratien, äfven i Sverige, erkän nom det öppet, är icke mera en obetyd lig fraktion af småpersonligheter, af politiska enthusiaster och grillfängare, eller lycksökare och frondörer, som det går än att behandla med aristokratiskt öfvermod, ; såsom en politisk faktion af ringa värde. 1 Tk Den räknar ibland sig män, hvilkas både K kunskaper, duglighet, inflytande och karaktersvärde berättiga dem både till uppmärksamhet och aktning; och deras politiska ståndpunkt är en sådan, som hvarken låter afvisa sig med sarkasmer eller rubbas med deklamationer. Demokratien i hela verlden har intagit en position, som icke mera låter behandla sig såsom umtriebe af en handfull republikaner sedan i går, och jemväl i Sverige eger denna samhällsåsigt anspråk på att mötas med samma välvilja, som hvarje ny sådan; den må vindicera sig allt hvad den på den lugna pröfningens väg må kunna tillvinna sig. Tiden, M 280. : Sednare artikeln. Medan gårdagsnumret uppsattes till tryckning, förekom i Tiden N:o 300 en XLI:te artikel, och denne utan antydan nedunder om fortsättning; den långa serien lärer. så!unda kunna anses slutad, och Aftonbladet har derigenom fått den särskilda tillfredsställelsen, att icke kunna utsättas för förebråelsen att hafva fallit. Tidsförfattaren i talet, utan låtit honom orda till punkt, innan A.B. offentligen tagit dess ord i skärskådande. s Öfverser man på en gång de nu afslutade 11 Tidsartiklar, som innebhållas i de 19 Tidsnumrorna, 1ändamål att betrakta dem som ett helt, så kommer man till det egna resultatet, att de kunna läsas lika ostördt från N:o XI till N:o I, som från N:o I till N:o XI, eller blandade på slump, i hvilken ordning eller oordning som helst, utan att hvarken det logiska eller historiska sammanhanget dem emellan lider dervid. Hvad som står i början kunde lika väl ha stått i slutet, och tvärtom. Det har icke varit lätt att ur så kaleidoskopiska figurer urskilja de särskilda beståndsdelarne, hvärken till väsende eller form; men efter omsorgsfull sofring har det dock lyckats oss upptäcka; att en stor mängd deribland är af samma slag, och af samma slag med: hvad som genomgått hela Tidsårgången; blott litet olika facetteradt, vid olika tillfällen. . Det är samma ledande grundsatser och åsigter; öch innan vi gå vidaåre hafva vi bordt anmärka detta förhållande, på det ingen må kunna säga, att hvad vi anföra ur dessa XI Tidsartiklar, hvilka angifvas såsom insända, skulle innefatta någonting så-för insändaren allena individuellt, att det möjligen stode i strid med hvad konservatismen i öfrigt låtit uttala i Tiden. : Det är hufvudsakligen reformsällskapernas verksamhet för representationsfrågan, som dessa Tidsärtiklar skola angå. Söker man samla hvad Tidsförfattaren eller Tidsinsändaren sagt härom, så innefattas det i följande: Att Stockholms reformsällskap, med sitt förslag till de öfriga reformsällskaperna angående lämpligheten af petitioner till urtima riksdag, för att påskynda representationsreformen, icke menat allvarsamt; utan hufvudsakligen åsyftat att underhålla interesset för reformer och hindra det att lägga sig; Att om (med förutsättning naturligtvis af en allvarsammare mening) petitioner skulle inkomma, och regeringen sammankalla urtima riksdag för reformfrågans afgörande, så skulle detta steg ådraga henne riddarhusets och presteståndets misshag och obevågenhet, med den hotande följd, att ministeren, som genom besagde steg stött adeln och presteståndet alltför mycket för hufvudet, skulle nödgas förklara sig urståndsatl alt fortsätta sitt rådgifvarekall, d. v. s. nödgas afdanka; Att något behof af representationsreform icke ens gifves iSverige, derföre att Sverige är ett land, hvarest, sedan 2000 år, hvar fullmyndig statsmedlem varit en fri nedborgare; alla äro lika infor lagen samt tillträde för hvar och en öppnadt att blifva allt hvad han vill och kan; utan hinder af födsel, och hvarest de monarkiska, aristokratlska och demokratiska elementerna äro på historisk väg bragta i en sådan jemnvigt, at intetdera kunnat undertrycka eHer tillbakatränga det andra; Att privilegier icke i Sverige tillhöra någon cnskild, utan blott stånden, när de uppträda på riksdagarna; derföre att (med upprepande. af hvad som redan förut påståtts)! hela samhället ligger I precist lika mycket och lika litet öppet för det ena ståndets ledamöters barn, som för alla andra menTniskors; Att någon likhet icke är att upptäcka emellan tillståndet i det fordna Frankrike och i Sverige. Vi sammanställde dessa påståenden i föregående artikel, med författarens egna ord, till lundvikande af beskyllningar för oriktiga citaI tioner, och bifogade vid en och annan några Jord till vederläggning, öfvertygade att hvar Teftertänksam däsare, som blott skådar sig omI kring i samhället och rådfrågar sin egen erfa. tj renhet,: skall finna dessa ord tillräckliga, at Ticke gäcva öfverfläödioa Att tilläioca mera föl