Aftonbladet – 27 december 1848, sida 3

men som då, i anledning af att öfversten tillrättavisat en obekant person för en om oroligheterna fälld högst opassande utlåtelse, efter ett kort samtal bedt öfversten icke bry sig om den fällda utlåtelsen och tagit honom med sig derifrån, hvarpå de tillsammans begifvit sig till staden och Granberg icke -lemnat hr öfversten förr, än denne ankommit till sin bostad. Under hela denna tid hade öfversten alldeles icke innevarit på rådhusgården, än mindre invid Corps de Gardet, utan endast utanför å gatan ett ögonblick samtalat med kaptenen Rosenblad; tilläggande hr öfversten, att han icke kunde styrka laga förfall för sitt uteblifvande från Rätten den 9 i denna månad. Som nu jemväl tilltalade Boberg och Engström begärt tillstånd att från Rätten sig aflägsna, anhöll aktor, att Boberg och Engström dessförinnan måtte tillfrågas, den förstnämnde: om han icke nu inför Rätten erkände, hvad han vid förhöret hos Öfverståthållare-embetet skriftligen medgifvit, eller att han lördagsaftonen med stenar bultat på Kastenhoffsporten; samt Engström: om han ej någongång vistats i Upsala och der undergått bestraffning för slagsmål med knif; i anledning hvaraf Boberg, efter bestridande att han haft ofvannämnde medgifvande, slutligen förklarade sig stå vid detsamma, om det, på sätt aktor nu uppgaf, blifvit af Boberg skriftligen afgifvet; samt Engström bestämdt förnekade att att han, som vore född hbärstädes och aldrig vistats utom hufvudstaden, hvarken i Upsala eller annorstädes undergått någon bestraffning; hvarefter äfven Boberg och Engström fingo taga afträde. Sedan härefter kassören Lind fått aflägga vittneseden, berättade han, rörande tiden för Almgrens ankomst till Storkyrkobrinken lördagsaftonen, att vittnet, som tillsammans med Almgren nämnde afton -bivistat den s. k. Reformbanketten hos De, la Croix, efter bankettens slut och sedan det öfriga sällskapet åtskiljts, jemte Almgren begifvit sig först till en bekant, boende vid Herkules backe, och derifrån direkte till Stadssmedjegatan, dit de ankommit ungefär kl. något öfver 8, eller bestämdt före , 9, emedan vittnet bestämdt påminde sig, att vittnet, som straxt derpå återvändt till norr, hört klockan vid vittnets ankomst till Norrbro slå !, 9; och hade H. M. Konungen i detsamma återvändt från spektaklet. (Forts.)