Aftonbladet – 23 december 1848, sida 1

EE ATA ETEN TEA AE EE FRANKRIKE. Den proklamation, som Cavaignac utgaf dem 9 Dec., dagen före presidentsvaiets början, var af följande innehåll: Medborgare! I morgon skall enhvar af eder medverka till utförandet af folksuveränetetens högtidligaste handling. En stor nation, sorg förlitar sig på sina rättigheter, sin styrka, sin upplysning, skall välja en man, åt hvilken den för en tid uppdrager att jemte nationalförsamlingen vaka öfver sin säkerhet, sina intressen och sin ära. I sex veckor har republikens regering, i öfverensstämmelse med sin pligt och öfvertygelse gillat, att en fullständig frihet, sådan som lagen vill, egde rum i afseende på den pröfning, de förhandlingar och den politiska strid, som måste föregå det vigtigaste val: denna frihet, ehuru den så lätt urartar till tygellöshet, har regeringen vördat. Men om den så förstått sin pligt, äfven der vanskligaste, har den ock rätt att tala till eder om edra pligter. Medborgare! om j under morgondagen visen er stilla, värdiga, bestämda, skolen j lägga en god grundval för edert verk. Edra fiender, samhällets fiender, skola måhända begagna edra agitationer, edra strider; men de skola vika tillbaka för er sjelfbeherrskning. Man har sagt åt eder, liksom åt oss, att vanvettet skall söka öfverrumpla folket, för att sedan draga nytta af dess iydaktighet. Men varen lugna. Regeringen känner sina pligter, och den har aldrig varit mera besluten att uppfylla dem. De gode medborgare äro de,som, sedan de fritt och samvetsgrannt afgifvit sina röster, veta att de måste böja sig för nationens val, detta må nu blifva hvilket som helst. Hvad angår sådane, som hysa andra planer och förbereda sig på förderfliga företag, kunna vi, i dag såsom regering, i morgon såsom endast medborgare, icke skåda i dem annat än den offentliga ordningens fiender, hvilka lagen hvarken vill eller kan beskydda. Medborgare! Låtom oss visa, att vi äro värdiga att utöfva en rätt, i hvilken man icke vågar förhindra oss, men öfver hvilkens missbrukande man skulle glädja sig. kLåtom oss icke glömma, att vår hållning kan befästa eller försvaga republiken. Ibland ledamöterna i det provisoriska stats rådet, som utvaldes den 8 Dec. äro Fr. Arago, Lacrosse, Lamartine, Bedau, Dupont de YrEurg, Senard, Goudchaux, Buchez, och Marrast de utmärktaste. STORBRITANNIEN. Times, omtalar, att grefve Reventlow och konferensrådet Treschow anländt till London, den sednare för att såsom dansk fullmäktig deltaga i underhandlingarne mellan Danmark och Tyskland. Det tros, att dessa komma att taga en gynnsam vändning för Danmarks sak och att tyska centralmakten gifvit bevis på sin beredvillighet att lyssna till moderationens och rättfärdighetens röst. Afven berättas, att baron von Andrians resa från London till Frankfurt afser att påskynda afsändandet af Tysklands fullmäktige, emedan de danske, Oxholm och Treschow, redan då voro väntade i London. Man lärer dock hafva svårt att få någon att emottaga uppdraget. Få se om det blifver hrr Bunsen och Banks. NORDAMERIKA. Till vicepresident i Förenta Fristaterna här Filmore ifrån NewYork blifvit vald. Han är 48 år gammal. Född af fattiga föräldrar, börpjade han såsom fabriksarbetare och var det 5 fiera år; men drifven af en liflig håg efter kunskaper, slog han sig på studier, blef advokat, och har nu hunnit till den andra hedersplatsen i sitt fädernestland.