Om Konungen. Art. 41. Konungens person är okrämkbar. — Art. 42. Hans ministrar äro ansvariga. — Alla Konungens regeringshandlingar fordra, för att vara gällande, kontrasignation af en minister, hvilken derigenom öfvertager ansvarigheten. — Art. 43. Konungen allena tillhör verkställande makten. Han utnämner och entledigar ministrarne. Han anbefaller lagarnes kungörande och meddelar ofördröjligen de till deras utförande nödiga förordningar. — Art. 44. Konungen förer högsta befälet öfver armåeen. — Art. 45. Han besätter alla platser inom densamma, liksom inom de öfriga grenarne afstatstjensten, såvida icke lagen annat förordnar. — Ar(. 46. Konungen har rätt att förklara krig, sluta fred och upprätta fördrag med främmande regeringar. Handelsfördrag, äfvensom andra fördrag, genom hvilka läggas bördor på staten eller förpligtelser på enskilda medborgare; fordra, för att gälla, kamrarnes bifall. — Art. 47. Konungen har rätt att benåda och mildra straff. Denna rätt kan, till fördel för en för sina embetsåtgärder dömd minister, utöfvas blott på förslag af den kammare, från hvilken anklagelsen utgått. Den kan blott på grund af en serskild lag undertrycka redan började undersökningar. — Art. 48. Konungen eger att förläna ordnar och andra med företrädesrättigheter icke förbundna utmärkelser. Han eger rättigheten att prägla mynt i enlighet med lagen. — Art. 49. Konungen sammankallar kamrarne och slutar deras sammankomster. Han kan upplösa antingen båda på en gång eller blott en. Men i ett sådant fall måste valmännen sammankallas inom en tid af 40 dagar och kamrarne inom en tid af 60 dagar efter upplösningen. — Art. 50. Konungen kan prorogera kamrarne. Utan deras bifall får denna prorogation icke öfverstiga en tid af 30 dagar eller förnyas under samma session. — Art. 51. Kronan är, enligt lagarne för det kungliga huset, ärftlig inom kongliga husets manliga stam, efter förstfödslorätten och den agnatiska successionsföljden. — Art. 52. Konungen blifyer myndig vid fyllda 48 år. Han äafgifver i de förenade kamrarne det edliga löftet att fast och obrottsligt hålla konungarikets författning och att regera i öfverensstämmelse med densamma och med lagarne. — Art. Utan bifall af båda kamrarne kan konungen icke tillika vara herrskare i ett främmande rike. — Art. 54. I händelse af konungens minderårighet förena sig båda kamrarne till en församling, för att bestämma om regentskapet och förmyndarskapet, såvida icke redan genom en lag försorg om båda är träffad. — Art. 55. År konungen oförmögen att regera, så sammankallar den närmaste till kronan ller den, som enligt familjlagarne (Haus-gesetzen) träder i dennes ställe, båda kamrarne, för att handla i enlighet. med art. 54. — Art. 56. NRegentskapet kan blott åt en person uppdragas. Regenten svärjer vid tillträdandet till regentskapet en ed, att fast och obrottsligt hålla konungarikets författning och regera i öfyerensstämmelse med densamma och lagarne: — Art. 57. De genom lagen af den 47 Januari 4820 på inkomsterna af domänerna och skogarne anvista räntor fortfara att utgå till kronfideikommissfonden. Titel IV. Om Ministrarne. Art. 58. Ministrarne, likasom de i deras ställe befullmäktigade statens embetsmän, hafva tillträde till båda kamrarne och måste på sin begäran när som helst afhöras. -Hvarje kammare kan fordra ministrarnes närvaro. Ministrarne hafva i ena eller andra kammaren rösträtt blott då, när de äro medlemmar deraf. — Art. 59. Ministrarne kunna genom beslut af en kammare anklagas för kränkning af författningen, bestickning och förräderi. Öfver sådan anklagelse dömer monarkiens högsta domstol i förenade sammankomster (senaten). Sålänge ännu serna TrOranue ansmeeepe4-0 dacca tillkemmans s sätt förbehållas en serskild lag. Titel V. Om Kuamrarne. Art. 60. Den lagstiftande makten utöfvas gemensamt genom konungen och två kamrar. Konungens och båda kamrärnes bifall äro erforderliga för hvarje lag. — Art. 61. Rättigheten att föreslå lagar tillhör konungen såväl som hyardera kammaren. Förslag, som genom en af kamrarne eller genom konungen blifvit förkastade, kunna icke åter förebringas i samma session. — Art. 62. Första kammaren består af 480 ledamöter. — Art. 63. Ledamöterne af första kammaren utväljas genom provincial-, distriktsoch krets-ombud. (Art. 404.) Provincial-, distriktsoch kretsombuden bilda, enligt vallagens närmare bestämmelse, valförsamlingar, och välja det efter befolkningen på valdistrikterna belöpande antalet deputerade). — Art. 64. Första kammarens lagstiftningsperiod bestämmes till 6 år. — Art. 65. Valbar till första kammaren är Ihvarje Preussare, som fyllt 40 år, icke till följe af Idomstols gällande utslag förlorat fulla åtnjutandet af medborgerliga rättigheter, och redan under fem år tillhört preussiska statens samhälle. — Art. 66. Andra kammaren består af 350 ledamöter. Valdistrikterna bestämmas efter folkmängden. — Art. 67. Hvarje sjelfständig Preussare, som fyllt 04 år och icke till följe af domstols gällande utslag förlorat fulla besittningen af medborgerliga rättighe.Iter, är röstberättigad väljande i den kommun, hvari han sedan sex månader har sin bostad och uppehållsort, såvida han icke erhåller fattigunderstöd af allmänna medel ). — Art. 68. De väljande i hvar och en kommun välja en: valman för hvarje fullt 950-tal af befolkningen. — Art. 69. De deputerade utväljas genom valmännen. Valdistrikterna skola så organiseras, att åtminstone två deputerade väljas af hvarje valförsamling. — Art. 70. Den andra kammaren utöfvar sitt lagstiftande kall under en period af trenne år. — Art. 71. Till ledamot af andra. kammaren är hvarje Preussare valbar, hvilken fyllt 30 år, icke genom laga kraftvunnen dom förlorat något af sina medborgerliga rättigheter samt minst ett år varit preussisk medborgare. — Art. 72. Kamrarne väljas ånyo efter utgången af den period, hvarför de blifvit utsedde. På lika sätt förfares, om de upplösas. I begge händelserna äro de förra ledamöterna åter valbara. — Art. 73. Närmare bestämmelser rörande sättet för valförrättningen intagas i derom utgifven förordning. — Art. 74. Suppleanter utses icke för någondera kammarens ledamöter. — Art. 75. -Kamrarne sammankallas af konungen i November månad hvarje år, -lsamt för öfrigt så ofta omständigheterna så fordra. nl— Art. 76. Kamrarne öppnas och slutas uti gea. lmensam session af konungen personligen, eller af iflden minister, som dertill utses, Begge kamrarne skola liktidigt kallas, öppnas, prorogeras och slutas. Upplöses en kammare, så skall den andra vid samma tillfälle prorogeras. — Art. 77. Hvarje kammare pröfvar och beslutar i afseende på sina ledamöters legitimation. Bestämmer sitt arbetssätt genom en arbetsordning och utväljer sin president, sina vice presidenter och sekreterare. Tjensteoch embetsmän behöfva icke permission eller serskild tillåtelse för att inträda uti kamrarne. Genom att mottaga ett aflönadt statens embete eller befordran