Aftonbladet – 16 december 1848, sida 1

nom denna författnings-urkund förklaras tillåtna. I Straff kunna endast i enlighet med lagen utsättas leller tillåtas. — Art. 8. Egendomen är oantastlig. Den kan blott för allmänt väl, emot förut erI hållen eller i trängande fall åtminstone på förhand bestämd ersättning i enlighet med lagen tillgripas eller inskränkas. — Art. 9. Förlust af borgerliga rättigheter och egendoms kan ej ådömmas. — Art 10. I Frihet att utvandra är icke inskränkt från statens sida. Utflyttnings afgift får cj fordras. — Art. 11. Religionsfrihet frihet till förening för religiösa sällskaper och till gemensam offentlig religionsöfning (Art. 28 och 29) garanteras. Åtnjutandet af borgerliga och statsborgerliga rättigheter är oberoende af religionsbekännelse och deltagande i något religionssamfund. De borgerliga och statsborgerliga pligterna kunna icke lida något afbrott genom utöfvandet af religionsfriheten. — Art. 12. Evangeliska och romerk-katolska kyrhorna, liksom hvarje annat religionssamfund, ordna och förvalta sjelfständigt sina angelägenheter, och förblifva i besittning och åtnjutande af de för deras gudstjenst, undervisning och välgörenhet bestämda anstalter, stiftelser och fonder. — Art. 13. Religionssamfundens beröring med sina öfverhufvuden är oförhindrad. Kungörandet af deras anordningar är underkastadt blott de inskränkningar, som alla öfriga offentliggöranden äro underkastade. — Art. 14. En serskild lag skall utgifvas rörande patronatet öfver kyrkan och under hvilka vilkor detta kan upphäfvas. — Art. 15. Den staten tillhörande förslags-, vals och stadfästelserätten vid besättandet af kyrkliga platser är upphäfven. — Art. 16. Aktenskapets borgerliga giltighet fordrar dess afslutande inför de dertill bestämda civilembetsmän. Den kyrkliga vigseln kan blott, sedan den civila akten är fullbordad, ega rum. — Art. 17. Vetenskapen och läran är fri. — Art. 18. Preussiska ungdomen garanteras rättigheter till allmän folkbildning genom tillräckliga offentliga anstalter. Föräldrar och förmyndare äro förpligtade att låta meddela sina barn eller myndlingar den till allmän folkbildning erforderliga undervisning, och måste i detta afseende underkasta sig de bestämmelser, som undervisningslagen skall uppställa. — Art. 19. Au meddela undervisning och grundlägga undervisningsanstalter står hvar och en fritt, om han inför vederbörande statsmyndigheter har styrkt sin sedlighet, samt vetenskapliga och tekniska förmåga. — Art. 20. De allmänna folkskolorna, liksom alla öfriga uppfostringsoch undervisningsanstalter, stå under uppsigt af cgne, af staten utnämnde myndigheter. De offentliga lärarne hafva rättigheter såsom statens embetsmän. — Art 21. Ledningen af folkskolans yttre angelägenheter och valet af lärare, hvilka måste på förhand hafva styrkt sin sedlighet och tekniska förmåga inför vederbörande statsmyndigheter, tillhöral menigheterna. Den religiösa undervisningen i folk-l skolan besörjes och efterses af vederbörande religiösa l samfund. — Art. 22. Medlen till allmänna folk-). skolans upprättande, underhåll och utvidgning an-l, skaffas af meniåheterna och, i händelse af bestyrktl, j oförmögenhet dertill, fyller staten hvad som brister. De på serskilda rättsförhållanden beroende förpligtelser för andra blifva bestående. I den allmänna folkskolan meddelas urdervisningen utan ersättning. — Art. 23. En serskild lag reglerar hela undervisningsverket. Staten garanterar folkslkolelärarne en bestämd lön, tillräcklig för deras utkomst. — Art.24. Hvarje preussare har rättigheten att genom tal,-skrift, tryck och bildlig framställning fritt yttra sina tankar. Tryckfriheten får under inga omständigheter, och på intet sätt, nemligen hvarken genom censur eller genom koncessioner och fordran på borgen, hvarken genom statspålagor eller genom inskränkningar för tryckerierna och bokhandeln, eller slutligen genom postförbud och ojemn postafgift eller TANYA. Annat bärmmande af dess fria utöfyande (des tal, skrift, tryck eller bildliga framstalmngur, svar fas enligt allmänna strafflagen. Före den blifvande revisionen af strafflagen skall derom meddelas en serskild tillsvidarelag. Tills denna blifvit allmängjord gäller nuvarande allmänna strafflagar. — Art. 26. Är författaren till en skrift känd och inom statens domvärjo, så få förläggare, boktryckare och kri ngspridare icke förföljas, i fall icke andra omständigheter göra dem medskyldiga. På hvarje tryckt skrift måste förläggaren och boktryckaren vara namngifne. — Art. 27. Alla preussare äro berättigade att, utan föregående tillåtelse af myndigheterna, fredligt och utan vapen församla sig i slutna rum. Denna bestämmelse angår icke församlingar under fri himmel, hvilka i alla afseenden äro underkastade lagens förfogande. Tills en sådan lag blifvit meddelad, bör 194 timmar förut om församlingar under fri himmel lgöras anmälan hos ortens polismyndighet, som eger latt förbjuda församlingen, om den anser densamma lvådlig för allmän säkerhet och ordning. — Art. 28. Alla preussare hafva rättighet all förena sig i sällskaper för sådana ändamäl, som icke strida mot strafflagarne. — Art. 29. Lagen bestämmer de vilkor, under hvilka korporationsrättigheter utdelas eller förvägras. — Art. 30. Petitionsrätt tillhör alla -Ipreussare. Petitioner under ett gemensamt namn äro tillåtna blott för myndigheter och korporationer. — Art. 31. Brefhemligheten är okränkbar. De vid brottmålsransakningar och krigstillfällen nödvänIdiga inskränkningar skola bestämmas genom lagstiftIningen. Lagen utmärker de embetsmän, som äro Yl ansvariga för de åt posten anförtrodda bref. — Art. 132. Alla preussare äro värnpligtige. Omfånget -loch arten af denna pligt bestämmer lagen. Vid häslren ega de i 8 5, 6, 27, 28 befintlige bestämmelser tillämpning så till vida som de icke strida mot 1lde militäriska disciplinärföreskrifterna. — Art. 33 Den väpnade makten består af den stående armeen Yljandtvärnet och borgargardet. Serskilda lagar be stämma sättet för inträdande i tjenst och tjenstetid — Art. 34. Den väpnade makten kan blott på re -Iquisition af civilmyndigheter och i de af lagen be -Istämda fall och former användas till undertryckandt af inre oroligheter och lagarnes verkställande. — Art. 35. Inrättningen af borgargardet är bestäm genom en serskildlag. — Art. 36. Hären står krig och i tjenst under militär-kriminaldomstolarn och under: militärstraflagen; utom kriget och tjen aflsten under militär-kriminaldomstolarne och unde tt allmänna strafflagarne. Bestämmelserna rörande del militäriska disciplinen i krig och fred, såväl som d närmare bestämmelserna rörande militärdomare, för blifva föremål för serskilda lagar. — Art. 37. De stående armeen får icke rådpläga. Lika lite får landtvärnet göra så, när det är sammankallad Äfven om det icke är sammankalladt, äro församlin gar och föreningar af landtvärnet för rådslående on militäriska befallningar och anordningar icke tillätnr — Art. 38. Inrättningen af län och stiftandet a familjfideikommisser äro förbjudna. De beståend länen och familjfideikommisserna skola genom lag liga åtgärder förändras till fri egendom. — Art. 3! Förestående bestämmelser (Art. 38) tillämpas för när varande icke på kronans län, det kungliga huset och prinsarnes fideikommisser, (das Königliche Haus N-lund Prinzliche Fideikommiss), liksom icke på d 2. utom staten belägna län och de fordna riksbesitt ningar (reichsunmittelbaren Besitzungen) och fidei kommisser, så tillvida som de sednare äro garant rn Lag AP 2