Aftonbladet – 13 december 1848, sida 1

vet att du är arresterad, att du skall inför krigsrätt, att du kommer på högvakt, och mera sådant. Så afskydd som du gjort dig, är det icke underligt att många tjenstvilliga tungor, vid min ankomst, voro färdiga att låta mig höra hvad som skett. Men hvad jag aldrig kan begripa, är att en sådan eländig kruka, som du... .) Agneta ! ropade majoren och sökte att taga mod till sig. Ah, se icke så desperat ut! Mig skrämmer du icke; det vet du af gammalt. Jag säger således ännu en gång, att jag icke begriper huru en eländig kruka, som du, kan biifva en sådan kaxe, att du retar hela verlden upp emot dig, och att karlar kunna låta misshandla sig af en sådan der. När de kunna tillåta det, äro de dock i sanning icke bättre värda. Men att du gör din familj olycklig, det är en värre sak, och du borde minsann hafva .... Vi afbryta här denna lilla äktenskapliga scen, anmärkande dervid att vår värde major icke var den första tigern, som blifvit spak som cen huskatt, under den allsmäktiga toffelstyrelsen. Dylika exempel finnas långt flera än man skulle tro, och författaren häraf har till och med sett en gammal, utmärkt general, hvilken, hård, despotisk och chikanerande mot alla underlydande, som kommo i hans väg, icke vågade företaga sig det ringaste utan sin betjents tillstånd. Det bevisar väl icke annat, än att sådana herrar i grunden äro fega, och att det endast är den makt som krigs-artiklarne förläna, hvilken gör dem så katiga mot alla som stå under deras direkta befäl, men hvilken katighet upphör, då de träffa på ännu ilsknare naturer, af hvilka de på något sätt bero. Vi hafva nu föga att tillägga. Före kl. 12 inlemnade den lilla öfversten sin afskedsansökan, hvarefter han fick tillstånd