Aftonbladet – 11 december 1848, sida 2

lar notisen, såtter likväl dess tillförlitlighet i tvifvel. Från Herrmanstadt i Siebenbärgen berättas, att insurgenterna skola hafva lidit ett stort nederlag. Decs hade gifvit sig, det revolutionära nationalgardet var afväpnadt, och den upproriska staden hade blifvit pålagd en krigsgärd af 10,000 floriner af öfverstlöjtnant Urban, som besatt densamma. Den galliziska förstärkningskåren, 10,000 man stark, hade förenat sig med Urban, och 20 distrikter af Käkolöeroch Koloscher-kommittaterna hade nyligen underkastat sig de kejserliga fanorna. Afven Klausenburg skall vara besatt af kejserliga trupper, sedan Szeklerna lidit ett betydligt nederlag. Besättningen uti Wien består för närvarande af 35 å 40.000 man. Furst Windisch-Grätz hufvudqvarter är i Schönbrunn, der han kommer att ligga qvar till den 9 December. Såsom det tros, kommer operationsarmåen att gå direkte mot Pesth; Pressburg ämnar man tills vidare ignorera; man har för afsigt att framdeles förlägga hufvudqvarteret till denna stad. Af den magyariska armåeen hade 11 sqvadroner kavalleri och 2 bataljoner af Wasainfanteriet vid Mulatzka gått öfver gränsen och slutit sig till Windisch-Grätz kår. Den 26 hade Wiens bankirer och köpmän med en talrik deputation uppvaktat furstarne Windisch-Grätz och Jellachich, fäåltmarskalklöjtnant Czollich och guvernör Welden, för att aflemna tacksägelseadresser. Den sistnämnde emottog dessa herrar temligen omildt och antydde dem, att han väl icke underkände värdet af tacksägelseadresser, men att de egde ett annat medel att uttrycka sina tänkesätt, nemligen: misstroende-vota mot misshagliga representanter vid riksdagen. Det tros i anledning häraf, att deputeraderne Schwarzer, Goldmark och Vialland erhålla misstroende-vota. En korrespondent till Allgemeine Zeitung berättar, att Siebenbärgen är skådeplaätsen för ett formligt raeekrig; szecher, wallacher, tyskar, slovaker och ungrare röfva, mörda och bränna vexelvis. S:t Thamas skall vara intaget med storm af ungrarne. Österrikiska Nationalförsamlingen i Kremsier. Sedan presidenten Smolka uti riksdagens session den 27 Nov. tillkännagifvit den nya ministerens sammansättning och premierministern, furst Schwarzenberg från tribunen uppläst ministerens program (intaget i lördagsbladet). som emottogs med stormande bifall af hela församlingen, erhöll deputeraden Schuselka ordet för att interpellera ministrarna. Han började med att i allmänhet tacka för de i programet gilna löften; likväl fann han sig föranlåten att i monarkiens intresse afgilva sin interpellation. Han framställde följande frågor: 1:o. Om ministeren fklädde sig ansvarighet för allt som nu utföres i Wien, Lemberg ete., samt hvad som skulle komma att ske i Ungern, eller om Osterrike ännu ytterligare skulle förblifva under soldatdiktaturen? Denna sistnämnde var icke blott fullkomligt stridande mot begreppet om en konstitutionell monarki, utan äfven öfverhufvud högst vådlig för monarkien, hvilket Österikes historia tydligt bevisade med ett varnande exempel (Wallensteins). 2:0. Om blodsdomstolen skulle fortfara i Wien? Detta vore icke blott omenskligt, utan äfven för dynastien hade ingenting mera skadligt existerat än denna domstol. Schuselka frågade härvid särskildt justitieministern Back, om han ej ville göra detsamma för sin fädernestad Wien, som har gjort för Prag. 3:o. Hvilken ställning tu tyska parlamentet och tyska: folket ministören ämnade vidtaga uti den sorgliga angelägenheten rörande Robert Blums afrättning. Talaren lemnade åsido frågan om Blum varit skyldig eller oskyldig, och intog blott den politiska ståndpunkt, som måst göra sig gällande, till och med om Blum varit medlem af en alldeles främmande Nationalförsamling. . Ministerpresidenten Sehwarzer bad om skriftligt meddelande och lofvade ett utförligt motiveIradt svar. En deputation från Siebenbörgen har i Kremsier haft audiens hos gr. Stadion. De fordrade et! betryggande löfte om afböjande af den fara Isom hotade deras land, i händelse ett fredsslut med Ungern skulle äga rum, utan deras höIrande; vidare fordrade de att deputerade från Siebenbärgen måtte få utses att deltaga i der lallmänna riksdagen. Ministern lofvade att tag: Iden första punkten af deras begäran i öfver Ivägande; på den andra lemnade han ett svar som antydde riksförsamlingens snara ombild ning till sina yltre former. Man har fästat uppmärksamhet dervid at kejsaren uti sina sednaste manifester till Ung rarne åter kallar sig: Vi Ferdinand I me IGuds Nåde etc., ehuru det förut hetat i all Ikejserliga bref: Vi Ferdinand I, konstitutio Inel kejsaren SCHWEIZ. ) Både i nationaloch ständerrådet valde de; :128 Nov. Bern till förbundsstad. Förbundsrådet har delat regeringsärendern sig emellan på följande sätt, nemligen: 1:o de ti politiska departementet: presidenten Furrer a