Aftonbladet – 11 december 1848, sida 2

rande bestrida kronans befogenhet att förflytta nationalförsamlingen ifrån Berlin, att uppskjuta eller upplösa den. Sedan fortsättningen af nationalförsamlingen i Berlin blifvit hindrad genom , mintärvåld, och det försökts att bringa den härvarande minoriteten till fulltalighet, — äfven på olaglig väg, genom HNitkallande af suppleanterna, — infinna vi oss här i Brandenburg, uppoffrande alla andra afseenden åt landets väl. Brandenburg den 4 December 4848. (Undertecknadt von Unruh, Phillips, Plönnies, Schneider, och emellan 30 och 40 andra.) Härjemte, — tillade talaren — får jag anmärka, och på uppdrag af presidium meddela, att Presidenterna von Unruh, Phillipps och Plönnies icke kunnat visa sig här, emedan de äro sysselsatta med de ännu frånvarande ledamöternas af nationalförsamlingen hitkallande., Parrisius föreslog uppskof med rådplägningen till nästa måndag (den 4:e); men detta förslag förkastades med 145 röster emot 113. Schneider förklarade nu, under larmande motsägelser från högra sidan, att han och hans vänner icke ärnade vidare deltaga i dagens sammankomst, utan lemnade salen. Alderspresidenten ville härefter företaga val till president, men församlingen befanns då förminskad till endast 172 ledamöter, och derigenom ej vidare fulltalig. Simons föreslog nu tillkallandet af suppleanterna för alla de vid det nyss hållna namnuppropet frånvarande ledamöterna; och efter en lång debatt skreds också till omröstning öfver detta förslag, ehuru ytterligare 13 ledamöter hade aflägspat sig, och 83 bland de qvarvarande protesterade mot omröstningen, såsom i alla fall ogiltig, då församlingen redan förut var för fåtalig att lagligen kunna fatta beslut. De 83 afhöllo sig ock från omröstningen; men af de öfriga rös stade 73 för och 1 emot förslaget; hvarefter ålderspresidenten yttrade att han skulle härom lemna ministeren kännedom. Klockan 3, till 4 e. m. beslöts, på förslag af Baumstark, och med 72 röster emot 61, att uppskjuta nästa sammanträde till thorsdagen den 7 December. Sedan utgången på detta sammanträde tyckts uppenbart visa omöjligheten af några underhandlingar emellan nationalförsamlingens majoritet och närvarande minister, troddes att ministetren skulle upplösa hela nationalförsamlingen och vädja till nationen, genom utskrifvande af val till en ny. Detta förslag härrör från den i Brandenburg öfvergifna högra sidan, som om aftonen den 4 Pecember höll en serskild rådplägning och beslöt att icke heller vidare deltaga i sammanträdena, utan hos kronan hemställa om upplösning oeh nya val. Samma dag, som detta tilldrog sig i Brandenburg, blefvo några få ännu i Berlin qvardröjande ledamöter af nationalförsamlingen utdrifna, genom soldater, ur Myli hotell, hvarefter den af nationalförsamlingen begagnade salen förseglades. — Ledamoten Hildenhagen, som hade i sin våning inrymt en af församlingens byråer, fick äfven den förseglad, hvarvid beslag också lades på ett belopp af 53000 Rthr i statsskuldsbevis, som var hans enskilda tillhörighet. Uti Osnabräck hade oroligheter egt rum, som likväl snart stillades. Anledningen var tvenne officerares arrestering för tjenstefel. En mängd gatpojkar samlade sig om aftonen utanför högvakten, och till dessa sällade sig längre fram på qvällen en mängd druckna fabriksarbetare ete. Ett stenregn riktades mot militären; borgargardet och militären rensopade dock snart gatorna från de larmande rabulisterna, och hela affären stannade vid en mängd inslagna fönster. Riksförsamlingen i Frankfurt. Vid nationalförsamlingens session der 29:de förkastades såväl utskottsmajoritetens, som minoritetens betänkande uti den österrikisktwienska frågan, Det förstnämnda lydde som följer: 1:o Riksministeren uppfordras att med eftertryck utverka att beslutet af den 3 November kommer till verkställighet, samt att de utomordentliga åtgärderna mot Wien, sedan ordning och lugn återvändt; må blifva upphäfde; 2:o att genom den sednaste till Wien afsände rikskommissarien, utan längre uppskof utverka ett öppet och ärligt erkännande af den tyska centralmakten, äfvensom genomförande af den tyska riksförsamlingens beslut. Detta betänkande förkastades med 220 röster mot 210. Minoritetsbetänkandet, som gick derpå ut: att centralmakten måtte utverka, att de af riksförsamlingen utgifna lagar och beslut genomföras i det tyska Österrike med en mot Tysklands värdighet och ära svarande kraft, förkastades med 270 röster mot 185 Efter denna utgång återförvisades frågan til utskottet. ÖSTERRIKE. Pillersdorffs afskedsansökan upplästes, under starka bifallsyttringar, i riksdagssessioner den 30 November. Han nedlade sitt embete i medvetandet af att bafva verkat nitiskt föj upprätthållandet af enhetsmonarkien samt troI fast tjenat såväl kronan som folket. Jacbow:ski, Lubomirski, Zamoyski, Timon och Dol schein hafva alla nedlagt sina förordnanden Enligt underrättelser från Kiel skall grefve J. v. Rev entlow-Preetz blifvit utsedd till riks kommissarie i Österrike och hafva antagi se MM FT EV SR SR nada