Aftonbladet – 11 december 1848, sida 1

visat sig vara såsom 1 till 3. — —— — Regeringens beslut angående tulltaxan lärer, enligt hvad man med visshet känner, nu innan kort vara färdigt att kungöras, och författningen håller redan på att tryckas. Föredragningen, som begynte i dag åtta dagar sedan, lärer blifvit absolverad på samma dag, sedan likväl en förberedande öfverläggning föregående veckan ägt rum i statsrådsberedningen. Ossaken hvarföre äet kunde gå så fort, lärer varit, att regeripgen i de flesta delar beslutat vidhålla ständernas beslut, dock med nedsättning för vissa artiklar af införseltullen å viktualievaror. Vid den mycket omtalade artikeln raffineradt secker berättas den edelvägen hafva blifvit vald, att antaga den af ständerna fastställda tull af 3 skillingar, men lemna sockerfabrikonterna respit sålunda, att denna tull ej träder i verket före den 1 Jaauari 18350, utan förbudet till dess fortfar. Ehuru vi icke tre att detta undantag från tiden för den nya taxans tillämpning i allmänhet hade utgjort någon nödvändighet, kan dock något skäl för -denna åtgärd finnas deruti, att det råsocker, :som för närvarande är inne på nederlag till :den betydliga qvantiteten af 6 millioner skålpund ensamt i Stockholm — vwi veta ej huru mycket det kan vara i Götheborg — och som således fyller behofvet tills framemot nästa höst, står högre i inköp än det socker -som inväntas frampå våren. Ehuru samma förhållande visserligen äfven äger rum med det råsocker hvaraf raffinadörerne i Hamburg och Amsterdam m. fl. nu göra sina tillverkningar, så kan det i alla fall hafva sin goda sida, att genom det beviljade anståndet betaga fabrikanterne all giltig anledning till klagan öfver den inträdande tullmoderationen; det är ändå en fördel att konsumenterne icke för framtiden behöfva helt och hållet beherrskas af ettmonopolistintresse. — Vi få snart tillfälle att i Aftonbladet upptaga de vigtigare af de: beslutade tullbestämmelserna. Vid -sitt utlåtande öfver detta ämne hafva kollegierne (kommerskollegium och generaltullstyrelsen) med anledning af borgareståndets serskilda underdåniga skrifvelse vid den nu förflutna riksdagen jemväl fogat en hemställan, som påkallar serskild uppmärksamhet, nemligen en tillstyrkan, att Kongl. Maj:t, derest pomständigheterna i öfrigt det må medgifva, måtte i nåder täckas vid nästa riksdag hufvudsakligen förnya det förslag till tulltaxa, som åtföljde Kongl. Maj:ts nåd. skrifvelse till rikets ständer af den 7 December 1847. Detta tillstyrkande innefattar ganska mycket i få ord, och om det tillåtes oss yltra en mening deröfver, så skulle den blifva betydligt annorlunda. Den utväg, som kollegierna tillstyrkt, vore visserligen den beqvämaste och förenad med minsta hufvudbry, men vi tvifla att den skulle vinna allmänt bifall. Syftningen af Regeringens ifrågavarande förslag är utan: tvifvel ganska god i det hela; men må det icke upptagas illa om vwi drista påstå, att det antagna systemet i tillämpningen till de serskilda varuartiklarna ännu är behäftadt med många och till en del stora brister, hvilka påkalla en närmare undersökning och flere väsendtliga förändringar. Så t. ex. finner man, att Regeringen hade antagit den grundsatsen, som l: vi anse riktig, att i tullbestämmelserna för importen följa normen af en viss procent af värdet för serskilda varuslag såsom ett maximum; men om man efterser huru detta slår in på de ! serskilda artiklarna, så finner man, att då t.4 ex. 23 procent öfverhufvud är antaget att utsöra detta maximuni för kolonialvaror, så finras många sådana, å hvilka: den föreslagna tulen uppgår till 50, 73 till 400 procent, ja änmu mera: af värdet å inköpsorten. I afseende vå en del manufakturoch andra industri-ariklar, åter behöfdes en med mera speciel va-s ukännedom anställd uträkning af värdet och a roduktionskostnaden af de serskilda slagen derbland, för att icke falla in i det felet attlu tundom gifva ett obehöfligt stort och för kon1: amenterna menligt, i andra fall deremot ett för fc tet skydd. Vi anse derföre rätta tillfället nuld ara förhanden att upprepa den flere gånger)o ;rut i Aftonbladet framställda önskan att Reg.o våtte utan dröjsmål låta nedsätta en kommitte lad —— LL LL