Aftonbladet – 9 december 1848, sida 2

gen. Och medlet är icke behöfligt för nämnde person, endast för att Imnna sälja sin vara, ty hittills har i Norrköping otvifvelaktigt icke producerats mera socker, än sam Jlätteligen kunnat afsättas utan dylika medel, blott han welat nöja sig med st Vinst. Er HJERTA, L.: Jag beklagar att frih. -Cedierströms sednaste, i öfrigt så genialiska, yttranden räkat till att hufvudsakligen vara sammunsatte af misstag. Det första misstaget har han begått, då han trott sig höra, alt jag sagt mig tala emot mitt eget intresse i denna fråga, när jag yrkade 5 sk. tull på sockret. Tvärtom yttrade jag, att jag talade för mitt intresse, och att det icke vore sannolikt att jag skulle göra ett sådant yrkande emot mitt intresse, då jag har del i fartyg, som stundom sysselsättas med sockers hemförande. Det andra misstagetlåg deri sades, att sockerpriserna varit i fallande. Detta kan väl ega grund, om jag jemnför nuvarande priser med dem som egde rum innan konsten att raffinera socker hade kommit till den grad af fullkomlighet och innan sockerproduktionen i allmänhet blef så fullkomlig, som den nu är; men under de sednare åren hafva sockerpriserna tvärtom stigit ganska betydligt. Orsaken dertill har varit, såsom bekant är, en för två eller tre år sedan inträffad orkan, som förstörde sockerskördarne i Westindien. och sedan följderna af slafveriets upphäfvande, hvilket, ehuru af rättvisan och menskligheten påkalladt, gjort en stor svårighet för dervarande plantageegare att få arbetare, så att de flesta plantagerne der nu slutligen bedrifvits högst obetydligt, eller också rent af kommit att ligga öde, till följe hvaraf äfven England börjat taga en stor del af sitt socker på annat håll. Hvad jag nu anfört, innefattar äfven en vederläggning af hvad frih. Palmstjerna sagt, nemligen att sockerpriserna för särskilta är måste bero af skördens beskaffenhet på de olika ställena, men derefter rättar sig äfven priset på raffinaden. Deremot finnes, om man iakttager detta, öfver hufvud troligen ingen artikel, hyarå priserne varit mindre variabla, än å socker. Man skulle nästan kunna säga, att näst guld och silfver, har socker haft det mest konstanta värde. Orsaken dertill är, att då fartyg komma till Östersjön från de Transatlantiska länderna, så hafva de vanligen ordres att anlöpa Cowes i England för att der emottaga underrättelse till hvilken hamn de skola gå, då afsättningsorten bestämmes med afseende på de minsta variationer i priser, som egt rum sedan fartyget afgick från produktionsorten. . Då man har tyckt att tullen på raffinad icke skiljer sig nog ifrån tullen på råsocker, så anhåller jag att få fästa uppmärksamheten derpå, att intet råsocker, som inkommer till Sverige, egentligen förtullas efter den tull som står i taxan, utan alltsammans inkommer, med undantag af något ganska litet, från Ostindiska öarne eller Sydamerika, till en tull som med alla omkostnader tillagde utgör 2 sk. 4 rst. till 2 sk. 7 rst. per . Om nu detta höjes till det af utskottet föreslagna belopp af 5 sk. per T i tull, så uppkommer derigenom en premie för tillverkaren af 2 , sk. bko för hvarje skålpund socker, och om jag dertill lägger omkostnaderna på införseln af raflinad, så går premien till nära 4 sk. rgs. På en tillverkning af en half million , blir detta ett premium af 26,000 rdr bko innan den utländske köpmannen kan täfla med den inhemske fabrikanten. Med en sådan premie anser jag, för min del, att den -5 sk. tull, som är föreslagen, skulle uppdrifva sockrets pris så nära intill det nuvarande, att det icke-vore att frukta någon konkurrens med utländskt socker. En ledamot har anmärkt, att vi böra afse att priserna på socker kunna bero af andra regeringars åtgärder; men om än holländska regeringen har, af en missledd statskonst, med stora uppoffringar på statens bekostnad beredt en betydlig artificiell uppmuntran åt sockerfabrikationen, hvarom man dock ännu sväfvar i något mörker, så är det icke troligt att någon annan regering hädanefter kommer att följa detta exempel, då mera rationella grunder för statshushållningen tyckas börja att göra sig gällande. Åtminstone synes det icke, som England skulle hafva något slags böjelse dertill för sina kolonier. Man har t. o. m. i parlamentet satt i fråga, att slutligen afskaffa tullen å socker derstädes. Berättelsen i tidningarne om vissa öfverenskommelser emellan sockerfabriksidkarne hafva så till vida varit grundade, som sockerbruksidkarne, uti en i tidningarne införd förklaring, hafva erkänt att de träffat en öfverenskommelse angående en viss ersättning till dem som :exportera socker. Derutöfver vill jag här icke inlåta mig uti denna del af ämnet; men jag vidblifver min önskan, att utskottets förslag måtte Iblifya bifallet. Hr v. HARTMANSDORFF (hvars korta yttranden i denna fråga icke kunnat erhållas till afskrifning, emedan de icke äro justerade) anförde, såsom ett skäl för den tanken, att sockerraffinadering icke mätte vara så öfverdrifvet lönande, den omständigheten, att icke hr Hjerta anlagt något sockerbruk. Hr HJERTA, L. Jag anser mig böra nämna nålgra ord till besvarande af den siste värde talarens yttrande. Den af honom gjorda anmärkningen har Iredan af en föregående talare till en del blifvit beIsvarad, nemligen af friherre Rehbinder, hvilken har lvisat buru det lärer tillgått, vid vissa tillfällen, att Tförhindra sockerbruks uppkomst, nemligen att då någon sockerbruksidkare dött eller nedlagt sin röTIrelse, så hafva de förut varande sockerbruksidkarne öfverenskommit om att, till förminskande af konkurrensen och för att hindra tillverkningens ökande så mycket, att priserna derigenom kunde nedsättas, hyra det lediga sockerbruket för sin räkning och dela afgiften sins emellan, för att hafva så mycket säkrare lafsättning för sina egna tillverkningar och kunna Ibestämma priset efter behag, då införsel af utländsk lraffinad är förbjuden. För min del anhåller jag att ltill dessa skäl få lägga, att det torde vara ganska -Isvårt för en fremmande person att lägga sig i denna näring. Det skulle nemligen ganska väl kunna hänIda, att om en person, som icke har dess större kaIpitaler, försökte det (och de som hafva mycket stora kapitaler och egna sig åt näringarne, äro mycket få Thär i landet), så kunde för en kort tid en nedsättning i sockerpriserna göras af de förutvarande faIbrikanterna, till. dess de hade knäckt denne person, hvarefter de återigen kunde uppsätta sina sockerpriÅser. Jag vill dermed alldeles icke hafva sagt, och påstår icke, att sockerbruksidkarne skulle så göra, lutan säger endast, att det är möjligt för dem att göra så. Dessutom är ett sockerbruk icke så hastigt inrättadt, och jag ber att få fästa den siste värde -Italarens uppmärksamhet på ännu en annan omstän-Idighet, som underlättar, om jag så får säga, det förIsvårande som kunde göras af nya fabrikers anlägI gande i denna väg,, nemligen att Stockholms stads lembetsoch byggnadskollegium har förklarat, att lnågra nya sockerbruk icke mera få anläggas inom staden härstädes. ua ooo AMTNINTNEDD Tan anhöllaan Andacst 2