Aftonbladet – 6 december 1848, sida 1

NYA FRANSKA BUDGETEN. Den 9 Nov. afhandlades i nationalförsamlingen budgeten för utrikes departementet. Utrikesministern begärde -en supplementarkredi af 670,000 fr. tillbostadskostnader (frais detablissemens) och hemliga utgifter; hvaraf de förra skulle beräknas till 400,000 fr. Anslaget af de 400,000 bestreds af hr Etienne, men det upplystes, alt utgifterna voro redan till största delen gjorda. Hr Sarrans, utskottets föredragande, bestyrker att de i allmänhet egt rum, på grund af. behof; att visserligen ett och annat sändebud erhållit bostadskostnaden, ehuru han sedan kört derefter måst återkallas, 0. s. v.; men dylika utgifter datera sig mest före Februarirevolutionen och i följd af densamma. Hr Bastidei lofvar, att genom en lag reglera huru med dylika utgifter skall förhållas, och församlingen bifaller derpå anslaget. Vidare bifalles 150,000 fr. till reskostnader och slutligen bifalles hela utrikes budgeten. Den 10 förekommo: anslagen till ministrarne för inrikes-, finansoch undervisningsärenderna i och för departementen och kommunerna, och hvilka anslag borde användas enligt generalkonseljernas och municipalrådens utlåtanden. Inrikes ministerns ordinarie anslag föreslogs till inalles 353millioner. De så kallade depenses facultatives, till 12.5 millioner. Utomordentliga utgifter . . . . 23 millioner. Speciella utgifter. . ...... 23 millioner. Summa 96 millioner. Finans-ministerns anslag föreslogs till 4535 millioner, samt Allm. undervisnings-ministerns till nära 5 millioner. Det hela alltså 146,840,000 fr. Dessa förslag antogos; och öfverläggningen börjades om specialbudgeten för allmänna undervisningen. Victor Hugo bestred i allmänhet de indragningar, som man föreslagit i dessa anslag, och hr Charlemagne såsom utskottets föredragande försvarade åter desamma, och framdrog såsom skäl de missbruk, som inritat sig i de anslag, hvilka utgå under namn af anslag för vitterhet, vetenskaper och konster,. Man fann personer åtnjuta anslag såsom uppmuntran, hvilka hade 30 till 40,000 fr. inkomster på andra håll, och andra hv ilka voro alldeles obekante. såsom författare, poeter, o. s. v. Föredraganden sade: Nyss efter Julirevolutionen(1830) har man sökt att införa hushållning och ordning i dessa anslag; men då man ville göra det, hade ett skri uppstått inom de litterata klasserna, och man hade ropat: j viljen då rubba förvärfvad utkomst (des positions acquises); sådant var det ord, som då kom på modet; ty hvarje ställning i samhället har sina ordalag, och dessa ordalag åsidosätta beklagligen ofta allt sundt förnuft. Man skulle således icke vidröra de personliga anslagen, och det är på det sättet som man kommit att låta folket betala den ståtligaste och mest kolossala budget, som, enligt hvad en värd talare yttrat, blifvit framvisad för nationernas ögom,. (Munterhet.) Hvad som skett 1831 förnyas i dag; men han visade huru nödvändigt det vore att tänka på bättre ordning — och att man ej eljest hade annan utväg till besparing än inom embetsverken, der likväl indragning var svår, så länge lundtväsendet (paperrasserie) der rådde. Han beskref detta, och huru i verken och ministerbyråerna utlåtanden staplades på utlåtanden, tabeller på tabeller, och en skara tjenstemän blott hade attskrifva siffror och liniera upp kolumner. Om icke en reform häri mel-! ankommer, får man väl en förvaltning för embetsoch tjenstemän, men inga embetsoch jenstemän för förvaltningen. Man tyckerp, sade han, att I millioner af n budget på 1,800,000 millioner är såsom enIroppa i hafvet; men förakta den icke. Det motsvarar 4 till 5 millioner dagsverken, utan irbete; och j skolen icke blifva brydde för utt finna användning derför. TESTEN FT SET NT OTTO