Aftonbladet – 27 november 1848, sida 2

Den ur sin förtrollning lösta hertigen gjordel likväl två vigtiga upptäckter af snabbheten il deras framfart. Den ena var, att skatten, oml den vore i vagnen, ej kunde vara synnerligen tung, och den andra, att vid hvarje station voro hästar i ordning, som om de resande varit väntade. Nå, herr Abubeker, hur gick det med skatten? Fingo vi den i vårt våld ? ,Ja visst, svarade Chaldeern halfsofvande, eburu det ej var fullt så mycket som jag väntade, men dock tillräckligt för er att föra ett sorgfritt lif så länge ni lefver.e Huru mycket ? Kan ej säga så noga ? vÄr den bär ? Naturligtvisp, sade Abubeker gäspande; men med er tillåtelse skall jag taga mig en lur på en timme eller två, ty jag är förfärligt trött. Ni kan under tiden besluta hvartill ni skulle vilja använda penningarne.n Det är redan beslutadt. Så snart jag fått summan, vill jag genomsöka hvarenda tum af Frankrikes jord, tills jag fått reda på mitt slott och min hustru.y Just rätta sättet att blifva af med skatten, ty er goda genius lemnadel er den ej för a bortkastas på en dröm. Jag är ledsen för det besvär jag förorsakat er, ty redan har ert absurda beslut gjort er förlustig en del deraf — ni bör begagna återstoden förståndigare.n Hvad menar ni med förståndigare, om jag får fråga ?n Ni älskar, generalens.., hvad heter han ?... i Namur dotter.p nAck! Det är ej värdt att numera tänka derpå. Jag är gift med en annan och skall inom några månader blifva fad...n St! Jag vill ej vidare höra talas om edra löjliga drömmar, Ni skall förlora hela skatten. Blott dessa dumma ord bafva redan förminskat densamma och går ni på så, så skall ni snart förstöra er. Och hör, herre! Ni förstör jäfIven mig!y Dessa sista ord yttrades i en ton, som kom Le Blond att tystna. Mannen hade alltid varit honom en gåta, men hade nu blifvit ett