Aftonbladet – 25 november 1848, sida 3

sin säng, tills de fått inhemta hertiginnans önskningar. En af betjenterna lemnade i detta ändamål rummet. Le Blond ansåg dem antingen alle samtligen galna eller också hela saken som ett spratt af Abubeker. Han frågade om han var vid S:t Valerien des Anges. Ers höghet är på sitt jagtslott vid Charmes, medan ensamhet är anbefalld för vederfåendet af ers höghets helsa.n Budet återvände nu med befallning att gifva bans höghet sina kläder. Vill ers nåd hafva sin morgonrock, : eller uniformen, eller sin jagtklädning?x Nej, jag vill hafva mina kläder, och upphör med edra galenskaper om nåder, som jag sagt er en gång förut.n De lemnade honom kläder af det finaste tyg och en rock af blått siden, på hvars venstra sida var fästad en stjerna af silfver. Nu förlorade Le Blond tålamodet och begärde i fullt raseri sina egna kläder. De dödsbleke och darrande betjenterne sågo blott på hvarandra, och läkaren ensam vågade bedja honom dämpa sin vrede, emedan den kunde hafva de farligaste följder för hans helsa. Då den unge mannen slutligen såg att han vredgades förgäfves, fogade han sig i sitt öde och hoppades få se Abubeker sedan han blifvit klädd. Sedan hans toilett var slutad, :inbars frukost i en dyrbar china-servis. Han åt och drack, ehuru allt föreföll. honom besyrnerligt och underbart. En sådan prekt hade han aldrig förr skådat. Då han gick till fönstret, märkte han, att han var i elt gammaldags slott, beläget midt i en skog, genom hvilken alleer blifvit uthuggna: i alla rigtningar. Huru långt ärfhärifrån till, Namur ? frågade han,