Aftonbladet – 25 november 1848, sida 2

kamp bar redan börjat och torde detta slutas, endast med ett belägrivgstillstånd., — Uppå af magistraten och borgerskapet i Landskrona derom gjord framställning, bar K. M. d. 17 sistl. Okt. medgifvit att det kronan tillhöriga s. k. Dehnska huset med dithörande tomt må af Landskrona stad till sjukbus för stadens fattiga tillsvidare, begagnas med åliggande likväl för staden att i händelse af krig platsen skulle för kronan blifva beböflig, densamms, på stadens bekostnad afröjd från derstädes då befintliga byggnader, genast återställa. — Med avmälan at f. d. statsrådet, gen. löjtnanten m. m. frib. G. A. Peyron blifvit utnämnd till generalbefälhafvare i andra nultärdistriktet, bar K. M. genom bref till statskontoret af den 47 sistl. Okt., tillkännagifvit att friberre Peyron kommer att åtvjuta den för denna beställning i stat bestådda aflönving 6000 rdr bko årligen, taffel-, skjutsoch fouragepenningar derunder inbegripna. — K. M. har den 31 sistl. Oktober upp dragt åt generalbefälhafvaren i andra militärdistriktet, att änna innevarande år och så fort ske kan verkställa generalmönstring med Smålands grenadierbataljop, kompanivis, samt till tidens vinnande tillåtit nämnde generalbefälhafveret att sjelf utse och förordna den generalmönstringskommissarie, som vid berörde förrättning skall biträda. (ÅA. P.) — Posttidningen tör i går berättar, att Konunvgen som i extra ordens kopitel hållet i Malmö den 4 Sept. utnämnt kabivettssekreteraren m. m. friherre R. L. Manderström till kommendör af Nordstjerne orden, tillika förordnat honom att tills vidare förestå sekreterareembetet vid Kongl. Maj:ts orden, under ledigheten. oo— De vid universitetet i Lund denna termin studerande utgöres af 371 studenter och 33 preliminarister. Af de förra inbegriper Östgötha nation 9, Westgötba 24, Smålands 42, Skånska 482, Blekingska 46, Götbeborgska 39, Kalmare 24, Wermländska 7, utom nation varande adelsmän 4,Universitetets lärarepersonal utgöres af 22 professorer, 3 e o. professorer, 40 ord. adjunkter, 19 docenter och 6 exercitiemästare; således inalles 60 lärare. — Redaktionen af Tiden, lik en ordentlig man, hvilken är betänkt att i tid ställa om sitt hus före sin hädanfärd, är nu alla dagar sysselsatt att göra sitt politiska testamente, innan den med innevarande år slutar sin, under så många bekymmer och ledsamheter, genomtråkade lefnadsbana, Det är endast att beklaga, att Tiden icke ens synes hafva fått lugn i sina sista dagar. Detta testamente består i några kärnartiklar, som utvisa ett potentieradt raseri emot de liberala idgerna och den nuvarande tidsandan, samt äro rätt kuriösa, då de synas vara ämnade att likasom i en enda bild samla de spridda dragen af det reaktionära publicistkotteriets fysionomi, till ett minne at konservatismens beskaffenhet i Sverige och ståndpunkten af dess politiska förnuft under de sednast förflutna åren. Detta omdöme föranledes synnerligen af 2:ne artiklar för thorsdagen och fredagen, hvilka förekomma under den gemensamma titeln: Sverige, bedömdt af Aftonbladets Berlinerkorrespondent,. 1 förbigående anmärkes, at Tiden här uppgör en lång, till största delen diktad och till det återstående skarfvad, bistoria om den tyske författaren hr Theodor Mägges vistande här i Sverige, och den bekantskap ban dervid skall gjort med Aftonbladets förläggare, bvarpå han helt ogeneradt antages vara Aftonbladets korrespondent i Berlin. Straxi derefter får man se hvarföre denna historia uppdukas. Hr Mägge uppgifves nemligen vara författare till en artikel uti sista upplagan ai det bekanta tyska statslexikon med titeln: Schweden in der zeit,. Vi hafva ännu icke sett denna upplaga; men af en hop sammanplockade utdrag ur artikeln, hvilka Tiden naturligtvis valt och sammanställt på det sätt, som kan vara tjenligast för dess ändamål, finner man att författaren, jemte åtskilliga ganska vigtiga reflexioner angående våra politiska för hållanden, likväl tillika begått många väsendtliga och till en del glupska misstag i statistiska och andra sakuppgifter, genom influtna oriktigheter eller öfverdrifter, som vittna om denna alltför stora lättsinnighet, hvarmed utländningar merändels gå tili väga vid skildringar af vårt, för dem föga bekanta, land. Allt detta sammanbinder Tiden härefter med ett nytt antagande, att hr Mäögge skulle hafva hemtai sina inspirationer ifrån Aftonbladets förläggare; ehuru sjelfva citationerna af artikeln lemna ett tydligt bevis på motsatsen, då hvar och en begriper, att vi aldrig kunde hafva gifvit den tyska förf. saådane uppgifter, som t. ex. pat Sverige bar en hofrätt i Götheborg; att indelta armeen blifvit tillskapad af Konung Carl XII;