Aftonbladet – 23 november 1848, sida 3

ning; att till följd af de fleste nu befintlige . häktens inskränkta utrymme, eller felaktiga in-: redning, det hade varit, och vore ännu nödvändigt, att ett större antal fångar inspärrades! i samma rum, dervid det ofta måste inträffa, att den ännu oförvunne, eller den endast förl försvarslöshet häktade, det missvårdade barnet. och den sem undergivge fängelsestraff endast för ett obetydligt bötesbelopp, sammanblanda-: des med förhärdade brottslingar och redanl:i dömde missgerningsmän, att derigenom stördes den sjelfbesinning, hvaråt ransakningsoch strafftiden borde vera uteslutande egnad; men ali ännu förderfligare vore den under sådane för-i bållanden oundvikliga vexelverkan af lastfulla efterdömen och brottsliga läror, bvarigenom inom fängelset spriddes ytterligare vanart, i förening med en ökad förslagenhet att begå nya brott, och att gäcka bemödandet för brottslighetens upptäckande, äfvensom förbindelser knötos emeilan fångarpe, hvilka såmedelst, då de åter komme på f:i fot, blefvo ännu mera vådliga för allmänna säkerheten, att det dessutom måste erkännas, att hvarje häktad ägde en fordran af samhället, att så länge han vore oför-!. vunnen till brott, icke underkastas förnedringen att vistas tillsammans med dömde förbrytare, eller blottställas för vådan af att genom umgänget med dem moralikt förderfvasn. På dessa grunder var det, som Rikets Ständer fullkomligt instämde uti förutnämnde af Kongl Maj:t i Dess proposition uttalade åsigt om ensamhetssystemeis användande för ransaknvings-! fangar. Således finner man häraf, att Ständerne klart uppfattat både nödvändigheten och beskaffenheten sf en fängelseförbättring, och! någon vackrare urkund för en dylik reform, än Ständernas nysspamnde skiilvelse, torde svårligen hos någon riksförsamling kunna igenfinnas. I arledving bäraf förordnade Kongl. Mojit genom Sirifvelsen den 44 Augusti 1844, bland annat, dels att till den Lagberedning, som, till följd af Kongl. Maj:t den 530 förutgångnel. Mars gifne beslut, trädde i verksamhet, och, jemte annat, äfven borde undersöka och uppgöra förslag till de förändringar i fängelsesystemet, som med ett nytt Lagverk måste införas, skulle öfverlensnss noggranna och fullständiga underrättelser, angående alla befintliga fängelser utan undantag och kvad med deras förbättrande hade gemenskap, för au derigenom erhålla en fullständig sammanhängande plan till alla svenska fängelsers inrät tande, på det att de stadganden om fängelsestraffet, hvilka i det nya kriminal-lagförs!aget! förekomma, kunde derefter lämpas och ändras, dels ock att fångvårdsstyrelsens dåvarande ord förande generaldirektören Livijn wvllika med en achitekt, bvartill Kongl. Maj:t utsett dåvarande majoren, numera öfverstelöjtnanten vid ingeviörcorpsen Hjelm, skulle företaga en resa! till de orter, hvarest behofvct af länsbäktenas förbältrande vore störst samt, efter på st lens iphbemtade underrättelser om belägenhet och andra förbållanden, uppgöra rituing och kostnadsförsleg till byggnad af nya eller förändring af redan befintlige länsbäkten; hvarjemie öfverstelöjtnant Hjelm skulle derefter före!aga en resa till de europeiska länder, der fängelsearchitekturen i synnerhet blifvit utbildad, för att taga kännedom om sednaste förbättringar i afseende på värmnring, ventilation m. m., men vara återkommen till Sverige vid början af Mars månad 4842. Rörande ombyggandet af häradsoch stadshäkten, så beslöts, att dermed skulle tillsvidare anstå, intill dess den anbefallda allmänna planen för dessa bhäktens ordnande blifvit uppgjord; men emedlertid förordnade Kongl. Msj: genom utfärdad kungörelse, det dylike fänge! ser hädanefter ej skulle få uppföras innan ritning dertill blifvit uppgjord, cch, efter inhemtadt utlåtande af styrelsen öfver fängelserne samt öfrverintendentsembetet, blifvit af Kongl. Maj:t fastställd ; dock att, bvad Stockholms stad beträffade, för hvars rökning 470,000 rdr bko, af fängelseanslagssumman för städerne, enligt Rikets Ständers medgifvande, finge användas, fick anmälan om företagande af byggnad ske så snart nödige upplysningar i afseende derå hunnit ioförskaffos; äfvensom att. om för något annat stadseller häradshäkte ombyggnad vore af nöden påkallad, apmälan derom kunde äga rum, utan afvaktan på nämnde allmänna plans fastställande. Sedan förutnämnde undersökning af generaldirektör Livijn och öfverstelöjtnant Hjelm företagits och de län uppgifvits, hvarest behofvet af länshäktenas förbättring var mest påkallande, samt förslag till lokaler för nya fängelsebyggnader derstädes blifvit sfgifvet, så förordnade Kongl. Meoj:t genom Kongl. Brefvet den 25 Februari 4842, att länshäktena i Gefle, Carlstad, Christianstad, Linköping och Fahlun skulle genast uppbyggas, och att tillbyggnad å Mariestads länshäkte jemväl samma år Ikomme att företagas, samt vidare genom Kongl. Brefvet den 28 Maj s. å., all nybyggnad aj I Stockholms länsfängelse jemväl skulle företaIgas 1). Derefter anskaffades tomteplatser för K Rikets Ständer hade i sin skrifvelse hemställt, att, fill vinnande af nödig ledning och erfarenhet, början målte göras med ombyggnad af eltt bland länshäktena, men nödvändigheten fordrade dylik åtgärd på flere ställen. I Iinköping var utrymmet för 76 och fångantalet 418, i StockI) holm, ä Smedjegården, utrymmet 429 och fång