Aftonbladet – 21 november 1848, sida 1

Slatll. fredag den 14. DANMARK. Efter några korta sammankomster af riks församlingen den 43 och 46 och hemlig öfverläggning den sistnämnde dagen, hvarvid Grundtvigs olämpliga motstånd till en då beslutad tacksägelseadress till Danmarks armå och flotta framkallade ett försvar af krigsministern Tscherning, hvilken rönte så allmänna bevis af församlingens bitall, att sällan någon afgaående minister torde erfarit dylka, tillkännagat konseljpresidenten Moltke, att den ministere, i hvilken ban hittills varit ordlörande, ingifvit sin dimission, och att H. M. Konungen, efter alt batva uppdragit bonom att bilda en py ministere; derull bade utvämnt följande: H. exc. grefve A. W. Moltke konseljpresident och ad interim utrikesminister; Esatsrådet Bang inrikesminister; H exc Bardenfleth jusuivue-; Geveral Hansen krigs-; Grelve Spanneck fiuans-; P:o:essor Madvig ecklesiastikoch undervisnings-; Kammarherre Zahriman ad interim mearinminister. Gretve Moltke förklarade, att den nya ministeren ämnade följa samma grundsatser i sin verksamhet som den afträdsnde, och yttrade, att den erkände det redan framlagda förslaget ull en statsförfattning, att dena skulle söka genvomföra de nödiga reformerna i det inre, och framförallt skulle vävda sin uppmärksamhet på landtbotörhallandena, I afseevude på landets förbållande till dess Gender, skulle minisigren bemöda sig att tillvägabrioga en fred, om den är förenlig med landets ära och välfarå; men den ansåg, at rustningarne borde gå hand i hand med fredsunder handlingarne, Nye finansmin stern Sponneck föreslog, att en kommitig, utnämnd a! församliogen, skulle sammanträda med finansförvaltmbgem, för att undersöka fnansförslaget. Den afgående ministeren besvarade en i riksförsamlipgen gjord interpellation om orsaken till dess afträdande, på det sätt, att den ansåg sig icke kunna yppa detta, då ingen gemensam ötfverläggning hållits, hvari de kunnat öfverenskomma om -en sådan förklaring, samt att den icke ansågo sig böra göra det, då det kunde blifva skadligt för den nya ministerens verksamhet, hvilken de ämnade understödja, då den på det hela torde komma att handla i samma anda som den afgångna. I danska tidningar antydes, att rätta skälet till söndringen inom den förra ministeren ocn med konungens åsigt varit, att vid instruktionens utfärdande för grefve Revenilow, som nu i London skall utföra fredsverket, de afgående ministrarne yrkat, att man icke bestämdt skulle göra till. vilkor Slesvig intill Eideren, utan eftergifva den del, som isynnerhet visat sig tyskt sinnad. I Köpenhamn bade till underskrifters erhållande blifvit framlagd en adress till riksförsamlingen, som redan i bela landet var spridd och erhåller talrika underskrifter. Dess hufvudsakliga syfte är, att uppmana riksförsamlingen till att bereda sakerna så, att vid vapenstilleståndets utgående minst 60,000 stridsdugtige man må stå under vapen, och att dessutom en väl organiserad och beväpnad landtstorm må kunna värna nationens rätt och ära, samt den danska sjöstyrkan sättas i det stånd, att kriget må kunna föras med landets hela kraft, så väl till lands som vatten. I adressen förekommer följande yttrande: Vi avse det odelade Slesvigs oåtskiljeliga förening med Danmark såsom en Llifsfråga för täderneslandet, och vi förklara att det är vår jernfasta vilja, att icke en fotsbredd af detta Slesvig må ski!jas från danska riket, förrän vi förgälves kämpat till det yttersta, samt att ingen underhandling om fred på annan grundval bör afslutas., Slutligen önskas, att denna danska folkets fasta och oryggliga vilja må i ett högtidligt manifest uttalas för Europan. Presterna i Nordslesvig neka på de flesta ställen att offentliggöra den nya schl. bolst. regeringens proklamationer, sålänge de icke mottagit den danska regeringens ordres, att åtlyda nämnda schl. bolst. styrelse. Gendarmeriet ströfvar omkring i byggderna för att indrifva skatter och påtvinga vederbörande den nya regeringens ordres, men öfverhufvud taget bryr sig ingen menniska derom, utan hela administationen fortgår i ordets egentligaste mening på provisoriskt vis. I Bjelderup socken hafva bönderna jagat exekutorerpa bort, i ställe: för att betala dem; detta är icke det enda exemplet. Sjelfva den schl. holsteinska militären börjar visa en mindre. lojal sinnesstämning; isjnnerhet har en order från centralmakten till tvenne ho!steinska regimenter, att hålla sig beredda på marsch åt Nä nberg väckt mycken oto och förbittring i lägret. Vi äro visserligen schl. holsteinare, — heter det nu, — men vi äro alldeles inga tyskar!, . I Flensburg har bildat sig en dansk patriotisk föreniog. Altonsischer Mercur upprepar ett rykte, att en del af landtförsämlingens ledamöter skulle ämna sända en petition till London (?) för att yrka på hertigdömenas fortfarande förening, lilloch med om Holstein för den orsaken måtte träda ut ur det yska Förbundet (!). Från Hamburg skrifves att grefve Plessen efterräder Rcedz som kommissarie i hertigdömena. Reedz uppgifves från samma båll vara designerad till utrikes minister efter grefve Knuth, hvilken sistnämnde skulle gå till London som ambassadör i och för redsverket. (Om dessa sednare förflyttningar hafva vi för några veckor sedan meddelat ätskilliga vinsar från en vår Kjöbenhavnskorrespondent.) Deremot heter det från staden Slesvig sjelf att den förut fråga satte v. Bulow verkligen i hr Reedz ställe anländt di. Hr von B. säges ega besittningar i e Oc DR