Aftonbladet – 21 november 1848, sida 1

gens vård i hufvudstaden, än att hafva låtit öfverväldet fritt. råsa, utan att den minsta pluton af krigsfolk visat sig vid de flesta al dessa hus, der våldsamhbeterna föröfvades. Det får dock icke glömmas, att fråga är äfven om något annat, än skada på fönster. Ssärare än denna skada bar tvifvelsu:an på flera ställen varit obehaget för de stormade husens innevånare, äfventyret lör deras helsa gesom förlusten af fönster midt i natten under den kalia årstiden, och för många, särdeles fruntimmer, den dödliga skrämseln af vild sinia våldsverkares hot uvder en synbart värnlas belägenhet. Men svärare ännu än allt detta var alt det öfriga, alldeles obegränsade äfventyr, som låg i att handlöst lemna en folkrörelse, hvars ohejdade framart kunnat hafva oberäkneliga följder, om hr-ilkas beskaffenhet man endast från kännedomen af deras osyrtning och -betydelse, kunde hemta ett begrepp. Au, til hämmande af dylika oordningar, forura en helt anvnan sorgfå:lighet vch kraft i åtgärder, an iman här såg, ar icke detsamma, som att af embetsmän fordra en utomordeutig skarpsynthet att geno.uskäda hvarje brouslig afsigt — icke detsamma, som att sträcka anspråken på deras pligtkänsla och sjeltforsakelse till deras yttersta gränser, elier begå den icke min dre orimligheten, att gora dem ansvariga för alla möjligen icträffade oorduingar, eller påbörda dem skuld för sådana. som uppkumma ur torhållanden, på hvilka embetsmännpen inom sin verkningskrets icke kunna utöfva ivflytandev. Jag hoppas det fastmer vara uppenbart, att sirängheten emot hr friberren icke blifvit vidare sträckt, än alldeles oundgängligt varit till beyakande af det allmännas anspråk på tjenstepligters fullgörande. Genom den-nu fulländade granskningen af hr friberrens förklaring förmodar jag gruidlösheten af hans försvarsskäl vara ådagalagd. De fel, för hviike jag å honom yrkar ansvar, äro: a:t med de anledningar, som för oroligheternas utbrott den 48 sisu. Mars förefunnos, att befara a:lmännpa säkerhetens störande I bufvudstasen och derigenom äfven våldsamheter emot medlemmar af Rikets här då församlade Ständer, syftande att störa friheten i deras öfverläggningar, br friverren likväl, i egenskap af öfverståtbällare, icke lät sig angeläget vara att från dessa oordningars första början personligen följa desamma med sin uppmärksamhet och deremot låta använda lämpliga militä-iska för-!. sig. igbewsmått, bvarigenom kunnat förebyggas verkställigheten af dei Siorkyrkobrinken förofvase vårdsamheter, enligt den anvisning, söm redan på Bruakebergstorg lempades af den församlade folkbopen om stället, dit den ämnade begifva sig; att när br friberrn sålunda underlät den omedelbara tillsyn och vaksamhet, som honom under sådana omständigbeter ålåg, och i stället begaf sig att på kongl. operan bevista aftonens skådespel, ban icke till det minsta drog verksam och ofelbar försorg derom, att underrättelse om utbrottet a: de väntade och förberedda oroligheterna genast och utan ringaste uppehåll kom hr friherren tillhanda i skådespelshuset, utan dermed fick dröja, ända till dess minst en half timma förflutit, efter det folkmassan från Brunkebergstorg framkommit till Storkyrkobrinken, der våldsamheter företogos mot den persons boning, hvilken såsom föremål för avfallet blifvit uppgifven redan före aftågandet från Brunkeberg; att hr friberrengenom en sålunda sjelfförvållad okunnighet . satt sig ur. tillfalle att till våldsamheternas förebyggande vidtaga den åtgärd, som af förhållåndet syntes naturligen påkallad, nemligen att skyndsammare, än folkhopen färdades från Norrmalm, föranstalta derom, att det hotade Hiset blifvit genom krigsfolk skyddadt mot de illasinnades avfall; att sålunda, genom hr friherre Sprengtportens försummelse, minst en half timmas, men troligen änpu något längre dröjsmål inträffat med användande af sådane ändamålsenliga, för hand varande medel, bvarigerom våldsamheterne mot nämnde hus kunnat antingen förebyggas och uteblifva eller ock i sjelfva deras början dämpas och afstyras på lika sält, som slutligen skedde; att eburu både de tillkännagifna, ordningsstörande afsigterna och talrikheten af den folkmängd, som till deras befrämiande samlat sig, från första början omisskänneligen utvisade bebofvet att utan dröjsmål uppbåda till .motstånd en större styrka af krigsfolk, än som vid vakterna i grannskapet fanns under vapen, inberäknad den förstärkving br öfverstållaren der föranstaltat, hr friherren likväl icke om ett sådant tidigt uppbådande dragit lörsorg; hvarföre ej heller, Vid folkmassans återtågande senare på -aftonen från Storkyrkobrioken åt Norrmalm, någon verksam anstalt blifvit vidtagen att med krigsfolk från flera sidor bevaka eiler i dess fortsatta rörelser följa och återhålla denna folkmassa, bvilken sålunda, utan allt motstånd af väpnad styrka, fått på flera ställen i norra förstaden utöfva ÅA Ö-— UV — -— — -— ss Ur om mm Z Z s Kr NA m sv LZ RAHM U. nu AA a MW XX mm PjL mm mi m mm 7 8S AA MVM Hd rm me sar AS HM Ev 4 0 ff. — våldsamheter ända ti!l sent på natten, då oväsen-p det lyckligtvis af sig sjelf upphörde. Dessa fel och försunitselser, till hvilka hr friberre J. W. Sprengtporten i sin egenskap af öfverståthållare gjort sig skyldig, bar jag funnit fullständigt utredda och erkända, så att jag för min del icke avser behöfligt att, enligt hr:friherrens hemställan härom, begära:-hr generallöjtnanten m. m..Lefråos eller hr öfversten och riddaren Derels hörande, utan åligger det mig. att för ett. sådant åsidosättande: af embetspligt, under omständigheter af så allvarsam betydelse, nu emot, bemälde br Triherre och f. d. öfverståthållare yrka laga ansvar. Och kan jag dervid :ej annat finna, än att hr friherren härigehom, derest ban ännu innehade nämnde embete, vore åtminstone förfallen att för någon längre tid mista dermed följande lönförmåner; hvarföre jag nu, sedan han från embetet tagit afsked, måste yrka, att hr friberren ådömes motsvarande böter, hvilkas belopp jag anser ej höra blifva: mindre, än löninkomsterga : af Öfverståthållare-embetet för Tre (3) månader. I anledning af hr polismästaren och riddaren B. C.. Bergmans förklaring, ioskränker jag mig till bvad jag emot honom här -anmärkt, nemligen att ban, som från början af oväsendet på Brunkebergstorg ofvanskrifne-afton den 48 sistl. Mars haft derom kännedom och erfarit syftningen af folkrörelsen, så fort densamma kom i gång, icke genast och utan allt uppehåll bäromunderrättat hr öfverstäthållaren, utan dermed dröjt minst en half timmas tid, hvaraf den vid tillfället inträffade försummelse i DÖdiga anstalters fogande tillkommit, hvilket jag anser innefatta en sådan uraktlåtenhet af tjenstepligt, att jag ej kan undgå att derå fordra laga ansvar; yrkande jag alltså, att bemälde hr polismärstare må för minst tvenne (2:ne) månaders tid mista de till dess innehafvande polismästaretjenst hörande lönförmåner. Härjemte synesdet mig vara en oundviklig följd af de:åtalade tjensteförsummelserna, att den skada bör. godtgöras, som genom våldsamheterna uppkommit, så vidt denna skada icke kan af våldsverkarne sjelfva gäldas, eller :desse, icke. blifyd upptäckte och en rr mm mm 5 mm Ö RR VM i AS Fr Fr AM TT Mm -— 8 vr