Aftonbladet – 20 november 1848, sida 2

98. Vid fall af ministratnes ansvarighet kan naLionalförsamlingen, efter omständigheterna, hänvisa den anklagade ministern antingen till här omtalade öfverdomstol eller till de vanliga dorastolarne i afseende på civila ersättningsanspråk. 99. Nationalförsamliogen och republikens president kunna vid hvarje fall till statsrådet hänskjuta undersökningen med hvarje embetsman, endast republikens president undantagen. Statsrådets utlåtande skall då alltid offentliggöras. 4100. Republikens president kan icke dömas af annan domstol än den sagda öfverdomstolen. Han kan icke, med undantag af det fall som i 68 art. förutsättes, blifva lagförd genom någon annan anklagelse än från nationalförsamlingen, och för brott eller fel, hvilka skola bestämmas af lagen. IX Kap. Om statens militärstyrka. 401. Statens militärstyrka är inrättad för att försvara staten emot yttre fiender, och för att inom landet upprätthålla ordningen och bringa lagarna till verkställighet. Den består af nationalgardet och armåen till lands och sjös. 4102. Hvarje fransman, med de undantag som lagen bestämmer, är skyldig att tjena såväl vid armeen som nationalgardet. j Hvarje medborgares rätt att befria sig från personlig militärtjenst skall regleras af rekryteringslagen. 103. Nationalgardets organisation, och armåens konstitution skola ordnas af lagen. 104. Militärstyrkan är till sitt bufvudsakliga väsende2 underlydande. Ingen väpnad tropp får hålla öfverläggningar. 1035. Statens krigsstyrka får icke, åå den skall upprätthålla inre ordningen, sätta sig i verksamhet utan uppfordring af de konstituerade myndigheterna, i öfverensstämmelse med de reglor som blifvit bestämda af lagstiftande makten. 406. En lag skall bestämma de fall. der? belägringstillstånd kan blifva förklaradt, och skall äfvenledes bestämma om de former, hvilka dertill äro nödiga, samt hvilka följder samma tillstånd medför. 4107. Ioga fremmande troppar kunna, utan föregående tillåtelse af nationalförsamlingen, få införas på Frankrikes område. X Kap. Särskilda sta1lganden. 408. Hederslegionen bibehålles; dess statuter skola revideras och bringas till enlighet med konstitutionen. 409. Algiers område, äfvensom kolonierne, förklaras tillhöra Frankrikes område, och skola styras efter särskilda lagar, intilldess attjen speciallag ställer dem under närvarande konstitutionsförhållanden. Kap. XI. Om förändringar i konstitutionen. 410. När nationalförsamlingen, under sista året af dess lagstiftningsmakt förklarat sig önska förändringar i konstitutionen, i helhet eller till vissa delar, skall en granskning deraf företagas på följande sätt: Den önskan, som nationalförsamlingen yttrat, skall icke förvandlas till beslut förrän den hållit tre debatter deröfver, hvardera med en månads mellanstånd och med tre fjerdedelars pluralitet. De röstaudes antal får icka vara mindre än 500. Den reviderande församlingen skall väljas blott för tre månader. Den skall icke företaga något annat än den revision, för hvilken den blifvit sammankallad. Likväl kan den, i trängande fall, äfven få beörja nödig lagstiftning. 411. Nationalförsamlingen öfverlemnar förvarandet af denna konstitution och de rättigheter densamma oss försäkrar — åt alla fransmäns patriotiska hägn. Kap. XII. Provisoriska stadganden. 412. De lagbud, som fionasi nuvarande codices, lagar och reglementen, skola, der de icke stå i strid med konstitutionen, bibehållas i verksamhet ända till dess de lagligea upphäfvas. 413. Alla myndigheter, hvilka på grund af puvarande lagar blifvit konstituerade, skola bibehållas vid utöfoingen af sina funktioner ända till kungörandet af de organiska lagar, hvilka komma att hafva afseende på den. 414. Lagen för domaremaktens orgaoisation skal! bestämma öfver det speciella sätt, hvarpå man skal göra utnämningarna för första sammansättningen a de nya domstolarna. 445. När konstitutionen genom röstning blifvi erkänd, skall den konstituerande nationalförsamlin. gen öfvergå till uppsättningen af de organiska la gar, hvilkas upptäknande kommer att bestämma: af en serskild lag. 416. Det första val till president i republiker skall hållas i kraft af den serskilda lag som natio palförsamlingen utfärdat den 28 Okt. 1848. (Förbandladt i offentlig session, i Paris den :; Nov. 14848. Presidenten och sekreterarne. Ar mand Marrast, Lon Robert, Landrin, Berard Emile Pean, Peupin, F. Degeoge.) Undert. af nationalförsamlingens presidnt. ARMAND MARRAST.